Fältvandring på Västankvarn bland önskade och oönskade växter

I mitten av juli begav sig sakkunniga, rådgivare och odlare ut på fältvandring på Västankvarn. Under dagen stiftade de närvarande bekantskap med många försök, bland annat gällande bekämpning av hönshirs samt odling av koriander och hampa.

Hönshirsen hotar de finska åkrarna

Jasmin Isotupa är växtskyddsforskare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap. Under fältvandringsdagen förevisade hon de rådgivande försök för bekämpning av hönshirs som görs på Västankvarn. Hönshirs och andra invasiva arter har under senare år spridit sig alltmer i Finland, vilket skapar problem för odlarna.

– Den innevarande programperioden uppmuntrar till odlande av olika fånggrödor, bottengrödor och landskapsåkrar vilket gör att det finns en risk att det med utländska frön anländer olika invasiva arter som sedan sprider sig på de finska åkrarna. Med det här försöket vill vi utveckla metoder för att effektivt kunna bekämpa de invasiva arterna.

Försöken görs i vårvete med två behandlingsskeden, ett i början av stråskjutningen och ett senare i flaggbladsstadiet. Tidigare har det framförts att hönshirsen gror sent i Finland, men enligt Isotupa stöder årets observationer inte denna tes.
– När vi gjorde experimentet 2022 grodde all hönshirs under den första behandlingen. I år har de dock grott i många olika stadier sedan slutet av maj.

Isotupa påpekade att det är viktigt att komma ihåg detta i och med behandlingen samt att odlaren aktivt följer med situationen på åkern.

– Om det blir växter kvar på åkern gäller det att gallra bort dem eftersom en enda individ kan producera tusentals frön och fröna kan ligga i jorden i upp till tio år.

Koriandern erbjuder stor potential

Näst i tur stod Matias Rönnqvist från Caraway Finland som berättade om Caraways korianderförsök. Enligt Rönnqvist handlar tankegången bakom Caraways korianderodlande om att man ville hitta en skördegröda att så över kummin. – I Österbotten lyckas inte alltid ärter eller bondböna ovanpå kummin, men koriander är en ganska anspråkslös växt som släpper igenom ljus vilket funkar bra.

I dagsläget handlar försöken om att försöka få ut en så hög oljehalt ur växterna som möjligt.

– Det destilleras eterisk olja från skörden, och om sorten är oljefattig blir verksamheten olönsam för oss och för odlaren. Trots att mycket är bundet till genetiken kan vi också inverka. Exempelvis kan vi med såtidpunkten försöka få en högre oljehalt genom att få växterna att mogna tidigare under växtsäsongen, berättade Rönnqvist.

I år har Caraways kontraktodlingsareal stigit till 700 hektar, vilket i jämförelse med fjolårets 280 hektar är en stor utökning. – Globalt sett är koriandern en stor gröda. Bara till en exportkund skulle vi egentligen behöva 2.000 hektar för att få tillräckligt med råmaterial.

Caraway experimenterar med såtäthetsförsök där jämförelser mellan normal sårekommendation och sådd med 50 procent mer respektive mindre utsäde utvärderas. Enligt Rönnqvist är det dock ännu svårt att dra några entydiga slutsatser.

– Innan vi fått resultat från försök på olika jordarter kan vi ännu inte säga med säkerhet vad som är bäst. Men vi kan se att 50 procent mer sådd ger en sämre skörd, och bäst har vi lyckats på sandjordar och mojordar.

Försök görs även med koriandersorter som är speciella i det att de inte är officiella utan lokala. När utsädet anländer från utlandet varierar det från år till år.

– Den italienska sorten hade i fjol en oljehalt på 0,9 procent, medan den ukrainska Jantar-sorten har en oljehalt på 1,5 procent. Vi har också en gammal tysk sort som heter Thüringer. Den var riktigt bra i fjol med hög oljehalt.

Hampan på frammarsch

Under eftermiddagen kom slutligen Jyrki Leppälä som är vd på Transfarm att berätta om försök med oljehampa. Hampan såddes på Västankvarn den 20 maj och sköt upp på endast knappa 6 dagar med en jämn etablering.

– Vi har börjat med oljehampa eftersom det helt enkelt finns en lönsam marknad för detta. Jag odlade själv hampa på min egen gård första gången 2006, inledde Leppälä.

Försöken på Västankvarn gjordes med fyra olika sorter: Finola, Finola 2, Rak och Katani. Dessutom gjordes försök med fånggrödor, såmångd och kvävegödsling. – Finola är en finsk sort som vi odlat i 25 år medan Rak och Katani är från Kanada. Finola och Katani är tidigare medan Finola 2 och Rak är senare sorter. Tröskningen sker i september eller början av oktober.

Enligt Leppälä är det lätt att så fånggrödor tillsammans med hampa eftersom hampa inte alls besprutas.  

– Femtio procent av våra kontraktsodlare använder fånggrödor med hampa. Vi försöker reda ut vilka som är de bästa sorterna, men för tillfället använder vi oss av bland annat italienskt rajgräs och klöver.

Gödslingsförsöken påvisar att den viktigaste aspekten för hampans del är jorden.

– Gödselförsöket kastar mellan 40 och 100 kg kväve per hektar. Det vi kan se är att det är viktigast att ha mullrik jord, 50 meter spelar en större roll än 50 kg mera kväve. På lerjord och mindre mullrik jord behövs dock 70–80 kg gödsel.

Gällande såmängder ger enligt Leppälä 10 kg per hektar betydligt bättre resultat än 40 kg, medan rekommendationen ligger på 25 kg. Det gäller att inte så för tätt, men också här inverkar jordtypen.

– Sammanfattningsvis måste man säga att hampan är en tacksam växt eftersom odlandet handlar om att så och sedan skörda, medan man under sommaren inte behöver göra just någonting. Det väsentliga är att lyckas med sådden och skörden.