Bovete6
Beräkningen för ogödslat bovete visar att det är 3,2 gånger bättre ur klimatgassynpunkt att skörda mellangrödan som biogassubstrat, än att mylla ner den för maximal kolinlagring.
Tema

Fältförsök bekräftar klimateffekt
av mellangrödor som
biogassubstrat

Nya fältförsök vid SLU visar att det ger upp till fem gånger mer klimatnytta om mellangrödor används för att producera biogas och biogödsel än om de plöjs ner i jorden för att maximera markkolsinlagringen.

Att använda mellangrödor har på senare tid visat sig vara bra ur många aspekter. På SLU i Alnarp har forskare studerat odling av mellangrödor med olika syften. Studierna visar på positiva effekter för allt från ökad markkolsuppbyggnad, förbättrad ogräskontroll, förbättrad växtnäringsbalans och förbättrad biodiversitet samt att det kan bidra med biomassa för produktion av biogas och biogödsel.

Fördjupade fältförsök genomfördes under 2019 på Helgegården utanför Kristianstad, med sommarmellangrödorna; bovete, honungsört, hampa, oljerättika som odlades i renbestånd (enbart en gröda) alternativt i samodling med de kvävefixerande mellangrödorna luddvicker eller doftklöver.

Resultaten från försöken visar att det är två till fem gånger bättre ur klimatgassynpunkt att skörda mellangrödorna och att använda dem som biogassubstrat jämfört med att mylla ner dem. Dessa försök bekräftar forskarnas tidigare studier som visat liknande positiva resultat.

– Resultatet från studierna visar på vikten av att odla mellangrödor för att öka kolinlagringen och kontrollera fröogräs i odlingssystemet. Men att skörda mellangrödan som biogassubstrat ger betydligt bättre klimateffekt än att mylla ned den för maximal kolinlagring, menar Thomas Prade, universitetslektor, institutionen för biosystem och teknologi på SLU.

Vid beräkningar exempelvis på klimatgaseffekten för ogödslat bovete i renbestånd, som etablerades i slutet av juli 2019, erhölls en skördbar mängd biomassa på ca 1.200 kg torrsubstans per hektar, från mitten av september till mitten av oktober. Nermyllning av bovetet resulterade i en växthusgasreduktion med ca 370 kg CO2 per hektar och år eller ca 100 kg C (kol) per hektar och år.

– Om vi istället skördar bovetet och producerar fordonsgas och biogödsel av det så får vi en växthusgasreduktion på ca 1.170 kg CO2 per hektar och år eller ca 320 kg C per hektar och år. Beräkningen för ogödslat bovete visar alltså att det är 3,2 gånger bättre ur klimatgassynpunkt att skörda mellangrödan som biogassubstrat, än att mylla ner den för maximal kolinlagring. Gör vi om beräkningen, när bovetet gödslas med 40 kg kväve per hektar, så visar klimatgasberäkningen att det är ca 4 gånger bättre att skörda bovetet, ca 3 ton torrsubstans per hektar, som biogassubstrat under september till oktober, än att mylla ner det, säger Thomas Prade.