Wilma Lapiolahtis examensarbete om CLT ur ett miljöperspektiv visar både positiva och negativa aspekter med materialet. I det stora hela får materialet godkänt, men limmet är ännu problematiskt.
När något kallas miljövänligt behöver det inte vara hela sanningen, vet byggingenjör Wilma Lapiolahti från Borgå. I sitt examensarbete “CLT ur ett miljöperspektiv” för yrkeshögskolan Novia undersöker hon fallet CLT, Cross Laminated Timber. CLT är limmade träskivor som i allt större utsträckning används som bärande stommar för hus.
– Utan bakgrundsfakta får man lita på andras påståenden om miljövänlighet, vilket jag inte vill nöja mig med. Jag har alltid varit intresserad av trä som material, och CLT har marknadsförts som ett miljövänligt alternativ. Därför ville jag ta reda på vilken miljöpåverkan materialet har under hela sin livscykel.
Lapiolahti är hemma från svenska Gotland och flyttade till Finland för sju år sedan. Hennes föräldrar talar finska, vilket gav henne goda förutsättningar att utnyttja all tillgänglig fakta om CLT i Finland. Hennes examensarbete baserar sig bland annat på CLT-handböcker och föreläsningar, samt tillverkarnas egna varudeklarationer av sina CLT-produkter.
– Jag undersökte hela processen i detalj, från tillverkning och användning till avfallshantering. Så fort någonting tveksamt dök upp tändes en varningslampa. Det kunde vara något i materialet eller ett skede i processen som jag reagerade på.
Resultaten blev en detaljerad faktabaserad rapport.
– Min uppgift var inte att komma med en färdig åsikt. Istället får läsaren fakta för att själv kunna avgöra hur pass miljövänlig processen kan göras. Inga system är vattentäta, och jag lyfter fram både positiva och negativa aspekter med materialet.
Limmet det sämsta
Som helhet får CLT grönt ljus av Lapiolahti.
– CLT hamnar i min mening mycket högt upp på skalan av miljömässigt vettiga konstruktioner. Dess största fördelar är det klimatvänliga trämaterialet och den långlivade och tekniskt hållbara massiva konstruktionen.
Det största minuset får limmet.
– Tillverkaren bestämmer själv vilket lim som används, men de flesta väljer ett polyuretanlim som inte täpper till träets ånggenomsläpplighet.
Eftersom CLT ska brännas i slutskedet av livscykeln måste man se på vilka ämnen som frigörs i förbränningsprocessen. När polyuretan brinner frigörs isocyanat som misstänks vara cancerframkallande. Ämnet har dessutom skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer.
– Men redan nu börjar vi se nya typer av massiva träelement som inte behöver lim för att sättas ihop, istället används till exempel aluminiumspikar eller träpluggar av bok. Jag tror också att det kommer att utvecklas lim som är bättre ur miljösynpunkt.
Lapiolahti arbetar för en ingenjörsbyrå i Borgå där hon just nu arbetar på ett par projekt där just spikade massiva träelement används, så kallade MHM-element.
– Massiva träelement kommer att bli vanligare inom husbygge. Om de så är limmade, spikade eller skruvade, principen är densamma. Det massiva träet gör att huset andas och eftersom prefabriceringsgraden är hög går byggandet snabbt.
Att bygga med trä är smart också på lokal nivå.
– Hela cirkeln hålls här, från materialet i skogen till byggarbetet. Vi har råvara och skapar arbetstillfällen. Det är också ett stort plus.
Saknar erfarenhet på lång sikt
CLT i form av färdiga planelement är ännu en relativt ny företeelse.
– CLT-elementen började användas i Norden först på sent 1990-tal, så vi saknar ännu erfarenhet på lång sikt. Därför anser jag att tillverkarnas uppskattade livslängder på minst hundra år ska tas som just uppskattningar.
Med tiden får man också mera erfarenhet om bland annat väderskydd och skarvar. Ökningen vi nu ser i träbyggande är bara början.
– Det dyker upp många CLT-hus på marknaden just nu. Massiva träelement blir allt lättare att få tag på, till exempel finns det två fabriker i Lovisa som tillverkar dem.
Lapiolahti själv vill gärna fortsätta jobba med trä och trälösningar inom husbygge.
– Planeringsskedet har visat sig vara mycket intressant, till exempel att få räkna på bärighet och hur man förverkligar arkitektens visioner. Dessutom vill jag använda kunskapen från mitt examensarbete i planeringen av massiva trähus för att göra dem så långlivade som möjligt. Jag har ju fått en del insikt i fallgroparna man bör undvika.
Betongtrenden skulle gärna få vända permanent.
– Vi måste bygga mer med det här systemet för att kunna få erfarenhet i praktiken. Ge det ett årtionde så tror jag att träsystemet är så pass utvecklat att vi når våra visioner av att kunna bygga väldigt miljövänliga hus.