Sojaproduktionen fortsätter att öka i Brasilien. De senaste tio åren har produktionen ökat trefaldigt och uppgår nu till 35 miljoner hektar. Avskogning tas på allvar och sker i allt mindre utsträckning, men när det kommer till GMO-kritiska europeiska konsumenter vänder Brasilien dövörat till.
Brasilien uppskattas ha 284 miljoner hektar jordbruksmark, i jämförelse med 117 miljoner hektar i Europa. För bara 11 år sedan odlades brasiliansk soja på 11 miljoner hektar, men idag uppgår sojaarealen till 35 miljoner hektar.
Ökningen kommer att fortsätta, beräknar Alexander Hornemann, både gällande areal och effektivitet. Hornemann är jordbruksrådgivare på danska konsulatet i Sao Paolo och har sett jordbruket breda ut sig neråt från norra Brasilien.
I Brasilien hänvisar man till det enorma landets centrum som norr. Längst upp i egentliga norra Brasilien ligger nämligen Amazonas som oftast inte beaktas.
– Det är inte så länge sedan som regnskogen höggs ner för att få mera jordbruksland, säger Hornemann. Den nya presidentens inställning till trots har den allmänna attityden förändrats ordentligt. Däremot måste också folks vanor förändras. Många småbrukare i Amazonas-regionen ser inga andra alternativ än att utvidga jordbruksverksamheten. Det finns inget annat arbete att få.
Världens största inom mycket
Brasilien är redan världens största producent av många jordbruksprodukter. Bland annat odlas där 67 procent av världens apelsiner, 57 procent av allt kaffe, 9 procent av all majs och 32 procent av all soja.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO uppskattar att Brasiliens majsproduktion kommer att öka med 441 procent och sojaproduktionen med 70 procent fram till 2026. Även produktionen av svin (259 procent) och nötkött (34 procent) kommer att öka betydligt.
– Här i Brasilien hoppas många ännu att ökningen ska ske på den jordbruksmark som finns tillgänglig i dag. Men det är en illusion, det förstår ju vem som helst, säger Hornemann.
Infrastrukturen är ett av de största problemen. Nästan all soja och majs transporteras med lastbilar från landets centrala delar. Huvudvägarna kring de rikare städerna är i relativt gott skick, men på landsbygden är det värre. Sojaförsäljarna räknar med en förlust på kring tio procent på grund av gropiga vägar och många olyckor.
En järnvägslinje från centrala Brasilien till hamnarna har diskuterats i flera år. De största sojaexportörerna hoppas att en sådan kommer att finnas tillgänglig inom tio år, vilket skulle innebära ett stort lyft för hela landets jordbruk.
Dyrt och långsamt att utvidga
Den totala sojaproduktionen låg på rekordhöga 116 miljoner ton förra året och ökar stadigt.
– I och med flera odlingshektar och bättre förvaltning är ökningen ungefär fem procent per år, säger Santiago de Stefano, chef för GDM:s affärsenhet i Brasilien.
Det argentinska företaget är i dag en global aktör inom utsädeshandel, och deras marknadsandel för sojabönor i Sydamerika uppgår till 48 procent. De Stefano säger att sojaproduktionen idag främst kan utvidgas genom att omvandla olönsamma grässlätter till odlingsmark.
– Vi beräknar att det ännu finns 50 miljoner hektar sådan mark att utnyttja. Om efterfrågan stiger kommer produktionen alltså fortsätta att öka i Brasilien.
Än så länge behövs inte avskogning, enligt de Stefano.
– Området kan inte utvidgas snabbare än det görs idag. Omvandling av gräsmark kräver tid och pengar, och jordbrukarna borde erbjudas finansiering.
GMD säljer utsäde men ger också rådgivning åt odlare. Den genomsnittliga sojaskörden i Brasilien är 2,9 ton per hektar, men på bördiga jordar i området kring Paraná har odlare kommit upp i 5 ton per hektar.
– För tio år sedan var tre ton per hektar en god skörd i det området. Med hjälp av rådgivning bland annat från oss har odlarna lyckats förbättra avkastningen ordentligt.
”GMO hjälper plantan”
GDM marknadsför 60 procent av sitt utsäde som icke-GMO. I praktiken är det ändå bara någon enstaka procent av odlarna som inte använder genmodifierad soja.
– Som förädlingsföretag vill vi behålla rättigheterna till det utsäde vi utvecklar och marknadsför. Med GMO är det inte fullt möjligt. Därför fokuserar vi på icke-GMO i vårt förädlingsarbete.
För odlarna erbjuder GMO emellertid snabbare tillväxt och högre avkastning.
– Vi erbjuder ett tillägg för odlare som sår och skördar soja som inte är genmodifierad. Däremot är det vanligtvis inte tillräckligt för att täcka extra kostnader och lägre avkastning. På grund av den höga luftfuktigheten är risken för skadedjur och växtsjukdomar hög. GMO hjälper också mot detta.
Europeiska efterfrågan en nisch
De Stefano har en klar åsikt angående efterfrågan på soja som inte är genmodifierad.
– Indien och Kina avgör ifall det finns en efterfrågan och om det betalas ett tillägg. Ifall efterfrågan därifrån kräver att våra odlare överger GMO så gör de det. Ännu ser vi inga sådana tecken.
Över 85 procent av sojan från Brasilien går till Indien och Kina.
– Vi vet att det finns en ökad efterfrågan på icke-GM-soja i Europa och speciellt Tyskland, men det är en nischmarknad. Jag har inget emot det och vill inte kalla den europeiska attityden arrogant, men faktum är att europeiska konsumenter och regeringar har råd att kräva en dyrare produkt. Det är inte fallet i de viktigaste tillväxtländerna i Asien.
”Knappt någon lönsamhet i icke-GMO”
Jônadan Hsuan Min Ma är ordförande för den brasilianska föreningen för plöjningsfri odling. Han odlar själv 1.500 hektar utan att någonsin använda en plog, på sin gård BOA Fé 500 kilometer nordvästom Sao Paulo. Precis som i många andra delar av Brasilien kan Jônadan Ma plantera och så året om. Han skördar två gånger per år.
Varje brasiliansk sommar odlar han sojabönor på 1.350 hektar. På 150 hektar odlar han majs som ensilage för sina mjölkkor. Sojabönor sår han mellan 15 oktober och 30 november.
Av 1.350 hektar soja är 570 hektar icke-GM. Båda typerna gödslas lika. De senaste åren har avkastningen varit 3,6-4,2 ton per hektar för GMO-soja, och 3,3-3,6 ton för icke-GMO. Tillägget som han för fick icke-GMO är cirka 100 euro per ton. För tre år sedan var det 130 euro.
– Jag gillar att odla icke-GMO, men varje år måste jag fråga mig själv om det fortfarande är lönsamt. Med 130 euro kunde jag täcka de extra kostnaderna, men mindre än det räcker inte. Dessutom har förädlingsarbetet kring icke-GM stadigt minskat, vilket gör att skördarna inte ökar.
Ma säger att ingen brasiliansk jordbrukare oroar sig för risker med GMO.
– Icke-GM är en nisch som kommer att fortsätta existera. Däremot inte till den grad att den på något sätt skulle påverka marknaden eller priserna hos oss.
TEXT
Sjoerd Hofstee
ÖVERSÄTTNING
Andrea Bergman