Europas väljare har utsett sina representanter till EU-parlamentet. De borgerliga europeiska kristdemokraterna EPP segrade som väntat i valet. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill förnya och stärka sitt mandat som ordförande.
Von der Leyens återval är ännu inte tryggat till hundra procent, eftersom hon först borde backas upp av EU-parlamentet för att övertyga rådet med alla 27 medlemsländer. Hennes konservativa EPP-grupp har sammanlagt 185 platser.
För att trygga posten under nästa mandatperiod borde von der Leyen skrapa ihop minst en enkel majoritet, d.v.s. 361 röster i parlamentet. Åtminstone i teorin torde detta gå klart, förutsatt att inga nya överraskningar dyker upp.
En koalition av borgerliga EPP, socialdemokraterna och liberala Renew uppges stå bakom von der Leyen med sammanlagt 401 röster. Det låter betryggande men stödet för hennes kandidatur svek betänkligt då hon valdes för första gången 2019.
Von der Leyen aviserar också samtal med de gröna. Hon utesluter inte heller diskussioner med ledamöter från Italiens premiärminister Melonis högerextrema parti om det skulle bli nödvändigt. SPD (socialdemokraterna i Tyskland) och de gröna har varnat för detta.
Macron ger upp, förbereder nyval
Maktkampen om nya utnämningar till EU-kommissionen och andra topposter har tydligen börjat i EU. Enligt aktörerna tyder det mesta på att EU:s jordbrukspolitik är på väg att ändra kurs.
När det kom till kritan avslutades valet med darr på ribban med den knappa majoriteten av nio röster. Eventuellt måste von der Leyen denna gång försöka mobilisera stöd från gröna eller högerkonservativa parlamentariker för att trygga valet.
Frankrikes president Emmanuel Macron gav EU-valet en överraskande utgång. Efter att valresultatet kungjordes, meddelade Macron att han utlyser nyval i landet. Presidentens aktion har förorsakat stora rubriker både i och utanför Frankrike.
Utspelet kom plötsligt som en reaktion på Macrons svidande bakslag i Europavalet. Den franska presidenten drog slutsatsen efter en veritabel brakförlust mot Marine Le Pens högerextremistiska parti.
I valet till EU-parlament segrade Marine Le Pen och hennes Rassemblement National med med 32 procent av rösterna mot endast 15 procent för president Macrons proeuropeiska politik.
Macron drog omedelbart konsekvenserna och utlyste nyval. För Macron betecknas misslyckandet i EU-valet som ett bittert nederlag. Valet av parlament kommer att äga rum den 30 juni.
Motvind för de gröna
Europas gröna rörelse har också hamnat i motvind. De gröna partierna förlorade 19 platser i valet och gruppen reduceras till endast 52 platser i parlamentet. Trots detta lyckades miljögrupperna kompromissa sig fram till vissa fördelar.
Ursula von der Leyen medger att utvecklingen är bekymmersam. EU ska trygga stabilitet och fungera som bastion mot både vänster- och högerextremism. Parallellt hoppas von der Leyen på en andra mandatperiod som EU-kommissionens ordförande.
Ett återval av von der Leyen till EU-topposten kan betecknas som sannolik men garantier saknas. Von der Leyen har enligt egen utsago redan fört samtal i frågan med gröna EU-politiker men läget utvecklas turbulent, mitt i Europa.