EU-kommissionen presenterade på tisdagen sin investeringsplan för en hållbar och klimatneutral ekonomi. Själva finansieringen liknar närmast en trollformel som bollar med siffror utan gediget motvärde.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tagit initiativet till förslaget, som på tisdagen presenterades inför EU-parlamentet. Kommissionens plan har som mål att mobilisera 100 miljarder euro via en investeringsfond under följande sjuårsperiod.
Kostnaderna för det kompletta programmet för hållbara investeringar uppskattas av kommissionen till minst en biljon euro (1.000 miljarder euro) för det kommande årtiondet. Pengarna borde skrapas ihop via såväl EU:s budget som utomstående finansinstrument.
Det ambitiösa målet för världens första klimatneutrala block fram till 2050 är med andra ord förknippat med höga kostnader. Där räcker EU-budgeten inte långt. Både den offentliga sektorn och privata investerare förväntas sträcka till pengar.
Interna och externa fonder
Enligt von der Leyen ska nästa långtidsbudget fram till 2027 storsatsa på klimat- och miljörelaterade mål. Kommissionens förslag förutsätter att 25 procent av budgeten ska bidra till punktinsatser för klimatet.
Pengar ska bland annat komma från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Horisont Europa och Life.
Sammantaget ska EU:s budget under sju år bidra med 503 miljarder euro till den gröna given. Detta förutsätter en ytterligare samfinansiering på omkring 114 miljarder euro för klimat- och miljöprojekt.
EU-programmet InvestEU ska enligt kalkylerna mobilisera 280 miljarder euro i form av privata och offentliga investeringar i klimatrelaterade projekt. Slutligen kommer medel från innovations- och moderniseringsfonderna, som inte ingår i EU-budgeten.
Som en del av investeringsplanen föreslår kommissionen en ny fond för så kallad rättvis omställning, fonden ska erhålla nya medel på 7,5 miljarder euro från EU:s budget, utöver förslaget i långtidsbudgeten.
Medlen ska användas för att ställa om funktioner som i dag bygger på fossila källor. Svårt nedsmutsade områden kan rensas upp och omvandlas till konkurrenskraftig och ren verksamhet eller cirkulära ekonomier.
En mekanism för rättvis omställning ”Just Transition Fund” ska grundas för att kompensera eventuella ekonomiska förluster i utsatta regioner. Bland annat kan EU bidra med stöd för skolning av personal eller etablering av ersättande arbetsplatser.
EU-pengar kan också beviljas för småskaliga projekt, som energirenoveringar i privata hushåll eller utbyggnad av laddstationer för elbilar. EU-kommissionen ska i ett senare skede göra upp en förteckning över investeringar som möter unionens strategiska mål.
En check utan täckning?
Programmets svaghet är den luddiga finansieringen. Kritikerna befarar att kommissionen bollar med miljon- och miljardbelopp som inte ens existerar i EU:s budget. Den tyska affärstidningen Handelsblatt kallade initiativet för ”en check utan täckning”.
I princip kommer bara 7,5 miljarder euro från EU:s egna medel. Resten ska betalas via krediter som medlemsländerna själva finansierar. De föreslagna institutionerna saknar likaså medel för klimatvänliga åtgärder.
I EU-parlamentet yttrade sig 64 meppar. Många undrade hur finansieringen ska ordnas.
Rapporten är fullproppad med siffror som är vackrare än verkligheten. Pengarna räcker inte på långt när, påtalade den gröna parlamentarikern Niklas Nienaß.
Enligt det tyska finansministeriet bör det vara möjligt att lösa klimatneutraliteten inom den gängse EU-budgeten. Tyskland har ingen avsikt att höja sina EU-bidrag från dagens nivå, lyder hälsningarna från Berlin.