Ett kryphål i EU:s handelsavtal med Ukraina har länge främjat ukrainska leverantörer av kycklingbröst. Genom att förpacka köttet med ett stycke vingben, kunde produkterna exporteras tullfritt till EU i obegränsade mängder. Nu har EU-parlamentet stoppat trafiken.
EU:s kycklingaffärer med den ukrainska livsmedelskoncernen MHP kan jämföras med en thriller. Kommissionen har förts bakom ljuset av tunga oligarker och den europeiska utvecklingsbanken har varit med om att stöda finanserna.
Myronivsky Hliboprodukt (MHP) startade sin verksamhet inom växtodlingen, men har senare specialiserat sig på fågelkött, med flera produktionsanläggningar i Ukraina. Huvudkontoret var tidigare förlagt till Luxemburg, men flyttades senare till Cypern.
Koncernen har byggts upp med kapital från offentliga kreditgivare, som den europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD och Världsbanken. Mellan åren 2003 och 2017 beviljades MHP krediter för omkring 700 miljoner US-dollar.
Påfallande ökning av exporten till EU
Importen av kycklingbröst till EU från Ukraina ökade 15-falt på en kort tid mellan åren 2016 och 2018. Den kraftiga ökningen berodde av allt att döma på ett förbiseende i Bryssel, i samband med att associeringsavtalet med Ukraina förhandlades färdigt.
Enligt avtalet skulle EU bevilja Ukraina en begränsad kvot för kycklingbröst med eller utan ben. I praktiken upptäckte de ukrainska exportörerna ett kryphål i avtalet, som gjorde det möjligt att exportera hur mycket kött som helst, förutsatt att produkten innehöll ett vingben.
Det resulterade i att tullfria kycklingbröst började strömma in i EU med fart. Mellan 2016 och 2018 ökade importen från Ukraina till 55.000 ton, men till och med 100.000 ton har nämnts. Det billiga köttet har avyttrats till priser som EU-produktionen inte kan konkurrera med.
Förra veckan genomförde EU-parlamentet en ändring av det olyckliga associeringsavtalet med 444 röster mot 128 nej-röster och 74 nedlagda röster. Men långtifrån alla är nöjda med slutresultatet.
I praktiken måste EU kompromissa med Ukraina om en ny importkvot som höjdes från 20.000 ton till 50.000 ton. För exportmängder över 50.000 ton måste Ukraina däremot betala tull. Alternativet var att fortsätta som tidigare med den obegränsade importen.
Det blev ett val mellan pest och kolera, beklagar den österrikiska parlamentarikern Günther Sidl (S&D). Han anser att EU-kommissionen har slarvat mer än tillåtet då avtalet bereddes.
Pinsam affär för EU-kommissionen
För EU:s handelskommissionär Phil Hogan är affären pinsam, men kommissionen uppges ha gjort det bästa av saken. Vi måste betala lärpengar, medgav Hogan efteråt. I framtida handelsavtal ska kommissionen passa upp bättre.
Affären rullades upp av de holländska EU-parlamentarikerna Annie Schreijer-Pierik och Jeroen Lenaers (båda EPP) och nordirländska Jim Nicholson (ECR). De kritiserade i ett tidigt skede den billiga importen av fågelkött från Ukraina.
I början av detta år lovade EBRD en ny kredit på 100 miljoner euro till MHP för ett förvärv av den slovenska köttproducenten Perutnina Ptuj. Genom företagsköpet ville MHP utvidga sina aktiviteter inom den europeiska unionen.
Den generösa krediten via offentliga medel hann väcka kritisk uppmärksamhet, så att banken började dra sig tillbaka från projektet. Omröstningen i bankens direktion sköts upp hela sex gånger innan EBRD i oktober slutligen annullerade krediten.