Efter vårbruket har det varit en jämn fördelning av sol, regn och värme i Närpesnejden. Växtligheten har därmed fått en mycket bra start – och just nu ser det riktigt bra ut. En av de bättre starterna vi har haft, säger växtodlingsrådgivare Dan Kjällberg.
Under våren och försommaren har Österbotten skimrat i grönt. Det har grönskat snabbt och det är inget undantag på åkrarna, där allt som såddes för drygt en månad sedan nu har kommit upp.
– Vi har inte mycket att klaga på här i nejden. Det ser bra ut just nu och årets väder – som har varit en blandning mellan sol, regn och värme – har gett en av de bättre starterna som vi har haft här på länge, säger Dan Kjällberg, växtodlingsrådgivare på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
Han inspekterar en åker som såddes med korn av sorten Sylvester i början av maj.
– Uppkomsten har varit bra och tillväxten hög. Det ser riktigt bra ut och ännu finns inte spår av sjukdomar här. Men snart blir det aktuellt med växtskyddet och det jobbet ska inledas snart. En del jordbrukare är redan igång med det arbetet och det är viktigt att ogräs inte tar över eftersom det suger näring ur marken på bekostnad av huvudgrödan, förklarar Kjällberg.
Ingen försommartorka
I Österbotten har det inte varit någon försommartorka – något som har blivit vanligare under senare år.
Även i fjol kom det jämnt med regn, vilket bidrog till att växtligheten inte stressades alls mellan maj och mitten av juni.
Det kan vara en förklaring till varför förekomsten av DON blev minimal i fjol – och Kjällberg hoppas på att årets fina start kan bidra till så också blir fallet i år.
– Vi ska hoppas att de goda förutsättningarna som varit ska ha en minskande effekt på förekomsten av DON i år. Försommartorka bidrar till att växten stressas och även rödmöglet stressas, vilket innebär att det såsom självförsvar utvecklar toxinet DON. Ser man tillbaka har torra vårar bidragit till stor förekomst av DON, men det är ännu för tidigt att dra några slutsatser, menar han.
Tjälen försvann snabbt
I Sydösterbotten kom vårbruket igång ungefär en vecka tidigare än normalt, i månadsskiftet april-maj. Förväntningarna var att arbetet skulle inledas senare på grund av den djupa tjälen efter den kalla vintern.
– Men tjälen försvann förvånansvärt snabbt här och arbetet kunde inledas relativt tidigt. Under vårbruket hade vi också uppehåll med tillräckligt med fukt i marken och det var viktigt för att växternas rotsystem skulle utvecklas bra, säger Kjällberg.
Hur mycket regn har ni fått här?
– I maj kom det 45 millimeter och i juni hittills 16 millimeter, så 61 millimeter totalt (förra veckans tisdag). Men det utlovas mer. Förra helgen var det på väg att börja torka lite, men som på beställning kom mer regn.
En avvikelse som Kjällberg har noterat är att enskilda skiften fläckvis kan ha en gulaktig nyans. Vad det här beror på är svårare att ge ett klart svar på.
– Det handlar om få förekomster, men ställvis kan det ha varit för torrt, speciellt ute på öppna slätter har ihärdig vind bidraget till torrhet men det kan också handla om syrebrist på tätare mojordar. En markkarteringsanalys kunde kanske ge svar på det här, ifall växten på grund av dålig näringssituation i marken reagerar på väderleken, säger han.
En annan sak som har noterats i Österbotten är att kålmalen har svärmat livligt i oljeväxter. Den är inte en vanlig skadeinsekt, men kan förekomma vissa år.
– Nu har vi noterat stora mängder av malen och problem uppstår när den lägger larver. Här blir det viktigt att följa med förekomsten och bekämpa vid behov. Hur läget är vmed övriga skadeinsekter som rapsbaggar vet vi inte ännu, säger han.
Spannmålsarealen minskar
I många år har Kjällberg med flera fört ut budskapet att spannmålsarealen bör minska på grund av de låga priserna. Enligt honom är det tydligt att fler jordbrukare tagit till sig budskapet. Han ser en tydlig minskning av spannmålsarealen i Närpes.
– Utifrån de odlingsplaner jag har gjort så har spannmålen minskat här. Intresset för saneringsgrödor, rybs och baljväxter har ökat och det beror på att många har insett att det inte är lönsamt att odla spannmål till de rådande priserna. En del har till och med uttryckt att de slutar odla spannmål helt om priserna inte kommer upp på sikt, berättar han.
Spannmålspriserna har stigit en aning under våren, men det är bara en liten ökning. Kjällberg är dock övertygad om att priserna på sikt kommer att stiga.
– Det finns en efterfråga på spannmål och om utbudet minskar på grund av de låga priserna får köparna inte in råvaran de behöver på sikt, vilket leder till prishöjningar. Marknaden har inte hittills reagerat ens på kriserna och krigen, men däremot på väderfenomen som extremvärme och torka globalt. Först när marknaden uppfattar att tillgången försämras kommer vi att se en höjning av priset, säger Kjällberg.
När sker det, tror du?
– Här måste vi ha ett globalt perspektiv och jag tror att höstsådden i Europa blir en faktor. Kommer det signaler då att den minskar mycket på grund av stigande kostnader, så tror jag marknaden blir orolig. Men det här är bara mina egna teorier, säger han.