Förslaget till nästa CAP-reform efter 2020 lever inte upp till EU:s ambitioner för en miljövänligare och solid resultatbaserad politik, skriver EU:s revisionsrätt i en rapport. Revisorerna påtalar också problem med ansvarsskyldigheten.
Då EU-kommissionen lade fram sitt förslag till ny CAP efter 2020 betonades förslagets högt prioriterade miljö- och klimatmål. Revisorerna noterar att förslaget innehåller verktyg för att nå målen, men de är varken tydliga eller mätbara.
Det förblir oklart hur man ska kunna mäta och bedöma i vilken mån CAP kan betecknas som miljövänligare än tidigare. Dessutom lägger kommissionen fram en orealistisk uppskattning om jordbrukspolitikens bidrag till klimatmålen, kritiserar revisorerna.
I rapporten konstaterar revisorerna att förslagets nya politiska alternativ inte skiljer sig särskilt mycket från innehållet i den nuvarande jordbrukspolitiken. Det gäller särskilt de föreslagna stödsystemen.
Största delen av budgeten baserar sig också framöver på direktstöd enligt den markareal som mottagarna odlar. Ifrågavarande instrument är inte särskilt ägnat att åtgärda miljörelaterade problem eller stöda livskraftiga inkomster, menar skribenterna.
Revisorerna noterar ändå att väsentliga ändringar har företagits när det gäller den praktiska efterlevnaden av politiken. Kommissionen betonar en starkare inriktning på resultat, vilket revisorerna välkomnar.
De tror ändå inte att förslaget ger de nödvändiga grundförutsättningarna för ett ändamålsenligt resultatsystem. Den nya CAP borde starkare sporra till resultat och innehålla mål med tydligare kopplingar till produktion, resultat och prestation.
Kontrollen kan försämras
En annan väsentlig förändring är omdefinieringen av CAP:s stödvillkor på EU-nivå. Revisorerna befarar större risker då granskningarna förenklas och blir färre färre. Detta kan försämra effektiviteten hos kontrollsystemet.
Övergången till en resultatbaserad bedömning får inte försämra kontrollen med avseende på laglighet och ordning. Revisorerna befarar att reglerna kan förlora sin verkan så att tillämpningen av EU-lagstiftningen riskerar att undermineras.
Revisorerna påtalar dessutom bristen på ett stabilt, externt kontrollsystem. Enligt förslaget skulle kommissionen förlora tillgången till kontrollstatistik från de utbetalande myndigheterna. Omvänt gäller detta också stöden till producenterna.
Detta skulle försvaga kommissionens ansvarsplikt, betonar revisorerna. Samtidigt skulle möjligheterna att tillämpa samordnad granskning försämras, eftersom de nuvarande institutionerna förlorar i betydelse.