EU använder klimatrelaterade mål som inte alltid tjänar klimatskyddet. Detta gäller särskilt jordbruket, kritiserar EU:s revisorer. Enligt kommissionen har EU använt 20 procent av sina medel för klimatskydd, men EU:s revisorer ifrågasätter effekten.
Enligt kommissionens redovisningar uppfyllde EU under den aktuella perioden 2014-2020 målet att använda 20 procent av budgeten, allt som allt 216 miljarder euro, för åtgärder som stöder klimatskyddet.
Det låter gott och väl, men revisorerna fann att de rapporterade utgifterna inte alltid var klimatrelevanta. Enligt revisorernas beräkningar var det totala beloppet för klimatutgifter minst 72 miljarder för högt.
Felet är allvarligt och kan upprepas och förstärkas ytterligare under nästa budgetperiod, befarar revisorerna. Under denna period stiger EU:s utgiftsandel för klimatskyddet från 20 procent till 30 procent.
Revisionsrätten konstaterar i en kommentar att klimatmålen är en nyckelpriotering för EU. Kommissionen har satt upp ambitiösa energi- och klimatmål. Revisorerna fann emellertid inte att alla klimatrelaterade uppgifter faktiskt tjänade klimatskyddet.
Jordbrukets roll ska granskas bättre
De viktigaste klimatklassificerade utgiftsprogrammen avser jordbruk, infrastruktur och sammanhållningspolitik, som syftar till att balansera upp regionala skillnader i utveckling. Programmen tilldelas koefficienter som motsvarar deras bidrag till klimatskyddet.
Rapporteringen om jordbrukets klimatrelaterade utgifter har svagheter som gör dem opålitliga. Revisionsrätten ifrågasätter särskilt utgifterna för jordbruket. Det är oklart i vilken mån jordbruksstöden bidrar till klimatskyddet.
Enligt rapporten bygger analysen av klimatutgifter enbart på antaganden. Revisorerna saknar ett slutligt system för övervakningen av resultaten för klimatskyddet. De befintliga koefficienterna är inte alltid realistiska.
Risken finns att utgifterna för klimatmålen betecknas som klimatrelevanta, även om EU-projekt och andra program skulle sakna påverkan på klimatet. Detta gäller exempelvis infrastrukturen på landsbygden.
Bättre resultat för kostnaderna
I andra fall har potentiella negativa i analysen inte beaktat effekter av CO2-utsläpp. Det är framför allt inom jordbrukets subventioner som klimatutgifterna har redovisats alltför högt, med nästan 60 miljarder euro, anmärker revisorerna.
Enligt kommissionens rapportering är 26 procent av medlen för jordbruksstöd klimatrelaterade. Detta motsvarar ungefär hälften av EU:s totala utgifter för klimatskyddet. Trots detta har utsläppen av växthusgaser inte minskat sedan 2010.
Revisorerna tror att kommissionen i gengäld har överskattat klimatbidraget från andra delsektorer för infrastruktur- och sammanhållningsstöd, såsom järnvägstransporter, elproduktion och biomassa.
Revisorerna uttrycker nu oro över tillförlitligheten i klimatrapporteringen för nästa period 2021-2027. Trots föreslagna förbättringar har de flesta problem som identifierats för perioden 2014-2020 ännu inte gått att lösa.
EU:s återuppbyggnadsfond Next Generation EU som lanserades 2020, måste undvika fortsatta försämringar. Detta innebär i klartext att ekonomisk verksamhet inte får strida mot varken miljö- eller klimatmål.