Coronavirusets utbredning sprider allt större ringar i Europa. Nu ska EU-kommissionen förbereda ett nytt förslag till långtidsbudget för åren 2021-2027. Det reviderade förslaget ska trygga EU:s ekonomi då coronakrisen äntligen är över.
Pressen på förslaget till långtidsbudget har fortsatt att stiga. EU:s medlemsländer är splittrade i grupper med vitt skilda ekonomiska förväntningar. EU-parlamentet och kommissionen har också sina meningsskiljaktigheter.
Kommissionen hade ursprungligen lagt fram en långtidsbudget som balanserar på 1,11 procent av ländernas sammanlagda bruttonationalinkomst. En del medlemsländer anser att budgeten är för dyr, andra kräver mer, så också EU-parlamentet.
Långtidsbudgeten har redan flyttats framåt med ett år. Ursula von der Leyen vädjade förra veckan till medlemsländernas regeringschefer om samförstånd. Det är förutsättningen för en handlingskraftig union i kristider, inskärpte hon.
I anslutning till det senaste rådsmötet förra veckan antydde von der Leyen redan den nya målsättningen. Under en gemensam presskonferens med rådets ordförande Charles Michel efterlyste hon en stark budget som främjar konjunkturerna.
Ny budgetplan ska läggas upp
På måndagen kom meddelandet att kommissionen reviderar den föreliggande budgetplanen. Ursula von der Leyens talesman Eric Mamer bekräftade kommissionens nya plan under en videokonferens i Bryssel.
EU:s budgetkommissionär, österrikaren Johannes Hahn, ska snickra ihop det nya förslaget på uppdrag av medlemsländerna i rådet. Målet är en budget som ska underlätta en återgång till normal verksamhet efter krisen.
Verktygen ska skärpas genom stärkta satsningar på digitalisering och bekämpning av klimatförändringen. Enligt Mamer står detta inte i motsatsförhållande till resursbehovet för en återhämtning inom ekonomin.
Inom kommissionen är man ännu förtegen om de konkreta planerna. Det är till exempel oklart hur jordbruket positionerar sig inom de tilltänkta hörnstenarna för rehabiliteringen av ekonomin.
Von der Leyen ska nu försöka sig på en drive i samarbete med EU-rådets chef Charles Michel och den europeiska centralbanken. En strategiplan för den ekonomiska återhämtningen efter pandemin ska leverera svaren.
Coronaobligationer delar EU i två läger
Framgången beror på hur vitt skilda intressen kan förenas i en sådan tillväxtstrategi. Ingen vet ännu hur länge coronakrisen drar ut på tiden. De flesta är ense om att EU hamnar i en depression men den kan bli kort eller lång.
Experterna sneglar på Kina, där coronakrisen blev en rätt kort angelägenhet. Utegångsförbuden slog hårt men dröjde inte längre än några veckor. Numera producerar den kinesiska ekonomin nästan ostört igen.
Mest utsatta är Italien och Spanien, som måste betala höga räntor för sina statskrediter. Som lösning lanseras så kallade coronaobligationer, som skulle emitteras för att stöda länder i knipa.
Elva länder, bland dem Italien, Spanien och Frankrike, backar upp idén med stöd av den europeiska centralbanken. Tyskland, Nederländerna, Finland och Österrike går emot. EU-kommissionen vill inte heller ha dem.
Regeringarna anser att operationen skulle bli för dyr. Tyskland föredrar stabilitetsmekanismen ESM. Dessutom strider principen för coronaobligationerna mot EU-fördraget, som förbjuder att ett EU-land svarar för andra länders skulder.