EU-parlamentets jordbruksutskott vill skjuta upp ekoförordningen med ett år till den första januari 2022. Det framgår av ett brev som jordbruksutskottets ordförande Norbert Lins har sänt till agrarkommissionär Janusz Wojciechowski.
I brevet uttrycker Lins sina tvivel över chanserna att baxa reformen i mål inom utsatt tid. Åtskilliga frågor återstår ännu att diskutera. En bidragande orsak är coronakrisen, som fördröjer hela beredningen.
Fyra tyska medlemmar av jordbruksutskottet som representerar olika politiska grupperingar stöder Lins i ett separat pressmeddelande. Bland dem återfinns också parlamentets föredragande i frågan, den tyska gröna politikern Martin Häusling.
Undertecknarna framhåller att alltför många öppna och detaljerade frågor fortfarande måste diskuteras på EU-nivå. Behandlingen brådskar, men interaktionen mellan institutionerna är seg och långsam på grund av pandemin.
Initiativet välkomnas
Mot denna bakgrund förefaller den ursprungligen fastställda tidtabellen orealistisk. Enligt undertecknarna är det nu bättre att jobba grundligt för att nå ett gott och hållbart resultat i stället för att skapa ett misslyckat hastverk.
Ekoförordningens beredare Martin Häusling skrev redan för några veckor sedan ett brev till Wojciechowski i samma ärende. Enligt Häusling är det orealistiskt att hålla fast vid den ursprungliga tidtabellen då kommunikationen mellan EU:s institutioner inte fungerar.
De flesta aktörer uttrycker lättnad över initiativet. Flera medlemsländer har krävt ändringar i genomförandeförordningen. Det är särskilt boskapsproducenterna som efterlyser lättnader.
Producenterna har bland annat klagat över korta övergångstider som hotar att försvåra omställningen. Föreskrifterna för ladugårdar hade i flera fall medfört ombyggnadsarbeten på gårdarna eller tvingat producenterna att minska sina djurbesättningar.
Kravet stöds också av medlemsländerna
En majoritet av medlemsländerna förespråkar likaså en långsammare tidtabell. Flera medlemsländer som Bulgarien, Irland, Finland, Ungern, Polen, Italien, Tjeckien, Slovakien, Portugal, Estland och Lettland vill slå av på takten och vänta.
De europeiska organisationerna för ekojordbruk, bland dem Ifoam-EU, har likaså förespråkat en långsammare färdplan. Nederländerna hör däremot till en minoritet som pressar på snabb behandling enligt ursprunglig tidtabell.
EU-kommissionen ska härnäst ta ställning till den nya tidtabellen i samråd med medlemsländerna. En bred majoritet inom kommissionen, medlemsländerna i rådet och EU-parlamentet måste ge sitt samtycke till förändringen.