Gruene Vo6 2392
Den gröna veckan i Berlin brukar samla upp till 400.000 besökare. Årets version genomfördes som en digital tillställning med ett sammelsurium av bildskärmar och sladdar. FOTO: BMEL
Jordbruk EU Globalt

EU-misstron mot gensaxen
hindrar den globala handeln

Den europeiska genteknikrätten och förbudet mot gensaxen utgör ett hinder för utvecklingsländer som vill bedriva handel med jordbruksprodukter. Det hävdade en tysk agrarekonom under en digital diskussionsrunda i Berlin.

EU:s restriktiva lagstiftning för genteknik är skadlig för bekämpningen av hunger i fattiga länder, fastställde professorn och agrarekonomen Matin Quaim från universitetet i Göttingen.

Enligt Quaim borde Europa agera som förebild i samband med innovationer inom produktionen av livsmedel. Men i verkligheten kan de nuvarande EU-reglerna till och med skada handeln med livsmedel.

Utvecklingsländer som intresserar sig för nya växtförädlingsmetoder måste tänka sig för mer än två gånger. Länder som inför gensaxen vet att de egna bönderna i så fall blir utestängda från den europeiska livsmedelsmarknaden.

EU och Nya Zeeland är de hittills enda regionerna i världen där gensaxen jämställs med klassisk genteknik. För Europa är det kanske inte lika tragiskt, eftersom världsdelen har ett tempererat klimat med relativt små risker för skördekatastrofer.

Enligt Quaim måste nationer som vill bedriva handel med Europa i praktiken avstå från nya sorter som utvecklas med gensaxen. De vågar inget annat, eftersom de fortsatta handelsrelationerna med EU och exporten står på spel.

EU hindrar utvecklingen

EU:s restriktiva hållning till den nya tekniken inverkar starkt på den internationella handeln med jordbruksprodukter. I förlängningen förhindrar EU utbredningen av den innovativa tekniken i stora delar av världen.

Särskilt i Afrika kan gensaxen spela en viktig roll för jordbrukets anpassning till klimatförändringen och en förbättrad livsmedelsförsörjning. Om detta förhindras, är det inte heller möjligt att förbättra befolkningens matförsörjning, påminde professor Quaim.

Enligt traditionen skulle den internationella gröna veckan IGW ha arrangerats i Berlin i medlet av januari. I år måste den globalt inriktade livsmedelsmässan inhiberas på grund av covid-19. I stället arrangerades ett nätforum med rubriken IGW Digital.

Den sedvanliga trängseln i mässhallar och kabinett ersattes av ett digitalt skyltfönster för jordbruket och livsmedelsindustrin. Experter och politiker diskuterade djurvälfärd, teknik, klimatskydd och produktionskedjor på nätet.

I diskussionen deltog 76 jordbruksministrar från hela världen. Deltagarna länkades samman till en videokonferens där hungern igen togs upp till diskussion. Enligt flera deltagare har covid-19 givit nya perspektiv för kampen mot hungern.

Pandemin har lärt oss vilka spakar man borde dra i för att lindra hungern, noterade Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner. Leveranskedjorna måste fungera för att trygga prisvärda och betalbara livsmedel.

Närvarande vid den stora agrarkonferensen var också FN-generalsekreteraren António Guterres, som påminde om målet att avveckla hungern i världen fram till 2030. Mänskligheten måste lära sig att umgås rätt med livsmedel, påminde han.

Blockkedjor och digitalteknik

Ministerkonferensen enades om en slutkommuniké med målet att upprätthålla en transparent livsmedelsproduktion. Marknaderna måste hållas öppna för att trygga livsmedelskedjor som fungerar under covid-19 -epidemin.

För att förhindra framtida pandemier ska länderna satsa på stärkt djurhälsa, stöda jordbruket till klimatanpassning, minska förlusterna av livsmedel och skapa integrerade och hållbara livsmedelssystem.

I kommunikén betonar ministrarna betydelsen av modern och digital teknologi som blockkedjor. Detta ska underlätta etableringen av transparenta och varuströmmar som är lätta att spåra bakåt.

Ministrarna efterlyste dessutom gemensamma åtgärder för att stärka världshandelsorganisationen WTO, som allvarligt har försvagats som en följd av USA:s agerande de senaste åren.