Den så kallade gröna arkitekturen stod i centrum då EU:s jordbruksministrar strax före påsken diskuterade miljö- och klimatfrågor i nästa CAP. Många ministrar stödde kommissionens strävanden till högre ambitioner men det hördes också protester.
Den gröna arkitekturen syftar till att förändra stödordningarna i riktning mot miljö- och klimatåtgärder. Med förslaget vill kommissionen avsätta mer resurser till riktade åtgärder som stimulerar producenterna att satsa på klimatåtgärder.
Det nuvarande ordförandelandet Rumänien kartlägger som bäst medlemsländernas positioner i frågan. Förslaget innebär bland annat att medlemsländerna ska få ett större ansvar att utforma politiken.
Kommissionens strategiförslag till en grön arkitektur med ekologiska ambitioner har i princip mottagits positivt av EU:s medlemsländer, noterade agrarkommissionär Phil Hogan på mötet.
Enligt Hogan är tonen konstruktiv. Han påpekade att CAP tarvar ett genombrott för den gröna arkitekturen för att möta kraven i parisavtalet. Jordbruksministrarnas svar på ordförandelandet Rumäniens rundfråga tyder på att frågan avancerar.
Acceptans i Västeuropa
Miljö- och klimatmålen måste ställas högre. Hos medlemsländerna noteras en principiell acceptans åtgärderna, men fortfarande måste man klarlägga i vilken mån de borde vara frivilliga eller obligatoriska, tillade han.
Enligt Finlands jordbruksminister Jari Leppä kan den nationella rörelsefriheten betraktas som en positiv sak. Därmed får miljö- och klimatfrågorna större tyngd, samtidigt som kraven kan förenklas.
Finland har beredskap att stärka miljö- och klimatåtgärderna inom ramen för CAP-reformen, sade Leppä. Det är bra att höja ambitionerna. Det går inte att vända utvecklingen bakåt under nästa programperiod.
Under rådsmötet diskuterades den framtida finansieringen för klimat- och miljöåtgärderna. Kommissionen vill reservera 30 procent av landsbygdsstöden för ändamålet. En stor del av EU-länderna stöder detta, särskilt om stöden till mindre gynnade områden ingår.
Finland och flera andra länder anser ändå att den växande ambitionsnivån borde synas i finansieringen. I annat fall riskerar åtgärderna att försämra lönsamheten. En slutlig ståndpunkt kan tas först då finansieringen är klar, fastslår Leppä.
Han anser att medlemsländerna borde beredas en tillräcklig nationell rörelsefrihet som stärker miljö- och klimatbeständigheten och förenklar kraven. Detta fungerar bäst med en modell som anpassas enligt de naturliga förhållandena och jordbruket i varje land.
Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner stödde kommissionens linje. Hon anser att den gröna arkitekturen måste bli en fast beståndsdel av den nya CAP. Det ökar möjligheterna att organisera jordbrukets miljöåtaganden på ett praktiskt och lönsamt sätt.
En grön arkitektur svarar mot samhällets stigande förväntningar och nya krav på jordbruket som ska vara en förutsättning för direktstöden. Enligt Klöckner borde undantag inte beviljas enligt gårdsstorleken. Samma nivå ska gälla för alla producenter, ansåg hon.
Tyskland, Nederländerna, Danmark och Irland har lämnat in ett gemensamt dokument med kravet på gemensamma minimikrav på ekologiska fokusområden. Enligt Klöckner ska enskilda medlemsländer inte få avvika från kraven.
Generösare CAP sänker trovärdigheten
Frankriks jordbruksminister Didier Guillaume varnade för frestelsen att lätta på miljöambitionerna. Då förlorar CAP sin trovärdighet menade ministern, som också efterlyste sänkta insatser av gödsel och växtskydd.
Flera medlemsländer ställde sig bakom kommissionens förslag och argumenterade att skattebetalarna kräver en grönare CAP. Österrikes jordbruksminister Elisabeth Köstinger fordrade dessutom en robust finansiering som uppmuntrar miljövänlig produktion.
Kritik mot planerna kommer främst från sydliga och östliga EU-länder. Italiens jordbruksminister Gian Marci Centiano menade att skärpta krav inte är förenliga med de planerade nedskärningarna i budgeten och målet att förenkla jordbrukspolitiken.
Protester kom också från Polen, Ungern, Portugal, Slovenien och de baltiska länderna. Grekland, Cypern och Malta anser att åtminstone småbruk borde slippa de nya miljökraven.