EU:s jordbruksministrar diskuterade på onsdagen effekterna av covid-19 på jordbruket och behovet av nya stödåtgärder. De första åtgärderna har i viss mån lindrat problemen på marknaderna men robustare stöd behövs för att stabilisera läget.
Finlands jordbruksminister Jari Leppä ansåg att åtgärderna har satts in i tid, men han efterlyste bland annat större flexibilitet med avseende på kontrollerna. Kraftigare åtgärder är erforderliga för att balansera upp marknaderna.
Flera ministrar betonade att den europeiska inre marknaden i stort sett har fungerat i krisen. Covid-19 har emellertid avslöjat systematiska brister som måste rättas till. Nu gäller det att ta lärdom av krisen, sade Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner.
Många delegationer varnade för kraven att öppna EU:s krisreserv, eftersom detta slår tillbaka på jordbrukarna själva. I stället borde man nu dammsuga efter oanvända medel för marknadsåtgärder.
Eftersom medlen i krisreserven består av pengar som producenterna själva har betalat in, skulle en utbetalning i slutändan drabba direktstöden. Stödbetalningarna skulle minska med 1,5 procent.
Krisreserven grundades 2013, men har inte använts en enda gång. Agrarkommissionär Janusz Wojciechowski påpekade att det kunde vara värt ett försök att ändra på systemet, eftersom reserven inte är användbar.
Det kroatiska ordförandeskapet betonade att CAP borde stärkas, eftersom politiken inte är dimensionerad för störningar av denna kaliber. Jordbrukets finansiering måste också spela en tyngre roll i de fortsatta förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.