Det är på tok för lätt för bedragare att fuska med jordbruksstöden. Det fastställer EU:s revisionsrätt i en ny rapport. EU-kommissionen måste aktivare bekämpa bedragare som utnyttjar svagheter i medlemsländernas kontroller. Risken att åka fast borde öka.
EU-revisorerna är traditionellt misstänksamma mot procedurerna inom jordbruks- och landsbygdsstöden. Tidigare rapporter har varnat för missbruk av olika slag och denna gång upprepas varningarna.
Dagens komplicerade regler lockar formligen till missbruk. Revisionsrätten anklagar inte jordbrukarkåren för fusk, men potentiella bedragare drar sig inte heller för att utnyttja kryphål. I slutändan är övervakningen otillåtet slapp.
Enligt revisionsrätten finns det många svagheter i EU-ländernas kontrollsystem som kan utnyttjas av mindre nogräknade bedragare. Personer som söker stöd kan helt enkelt undanhålla relevant information eller lämna felaktiga uppgifter.
Fusk med betalningar
EU-kommissionen har i flera års tid försökt komma åt bedrägerier med subventioner och olika stöd. I sin rapport betonar revisionsrätten att utgifterna för jordbruket är särskilt utsatta för fusk eller försök till bedrägerier.
Denna gång hade revisionsrätten rullat upp 700 betalningar inom jordbrukssektorn för granskning. Fallen behandlade perioden 2018 till 2020. Felaktigheter påträffades i mer än 100 fall. Därav klassificerades 17 fall som misstänkta bedrägerier.
I EU:s lagstiftning definieras bedrägeri som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen som en uppsåtlig överträdelse. Fusket leder till en negativ ekonomisk effekt för EU:s budget och skadar de europeiska skattebetalarna.
Det kan handla om presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller dokument. Det är också möjligt att fuska genom att undanhålla information eller använda medel för andra syften än det ursprungliga ändamålet.
Den viktigaste särskiljande faktorn mellan bedrägerier och oriktigheter är begreppet uppsåt. En oriktighet kan bero på felaktig tolkning av en regel, medan bedrägeri är resultatet av ett avsiktligt regelbrott.
Bedrägeri skadar EU:s ekonomiska intressen och hindrar unionen från att nå de politiska mål som medlen ska bidra till, säger Nikolais Milionis, som leder revisionen. EU måste anstränga sig mer för att möta riskerna för bedrägerier, tillägger han.
Landgrabbing och olaga markförvärv
EU måste göra mer för att ta itu med bedrägeririsken inom jordbruksutgifterna. Syftet med rapporten är att hjälpa kommissionen och medlemsländerna att utveckla bekämpningen av bedrägerier inom nästa jordbrukspolitik fram till 2027, understryker revisorerna.
Mest utsatta för bedrägeriförsök är ordningar som stöder vissa kategorier av mottagare med benägenhet att undanhålla information. Till denna kategori hör också så kallad landgrabbing, d.v.s. förvärvande av mark på olaglig väg.
Som en huvudregel noterar revisorerna att komplexa regler genererar större bedrägerier. Enligt EU-byrån för bedrägeribekämpning är områden med oklart ägande mest utsatta. Det händer att mark förvärvas utan en tanke på jordbruk för att få subventioner.
Revisorerna påtalar svårigheterna att kontrollera uppgifter om djurhållning i glesbygder och bergsområden. I samband med granskningar har direkta bedrägerier avslöjats. Alternativt har de sökande lämnat felaktiga data.
Revisorerna uppmärksammar ett fall i Polen där en bonde erhöll 17.000 euro för inköp av kvigor från andra besättningar. Motivet var att förbättra gårdens konkurrenskraft. Men revisionsrätten avslöjade ett väsentligt problem.
Den vederbörande bonden hade helt enkelt köpt kvigorna av sin far. Djuren stod också i fortsättningen i samma ladugård. Djuren befann sig fysiskt sett på samma ställe. Antalet djur på gården förändrades inte.