EU-kommissionen utreder ett system som belönar jordbrukare och markägare som kan binda kol och därigenom skydda den biologiska mångfalden. Enligt kommissionen kunde kolodling bli en långsiktig affärsmodell för bönder.
Lagringen ska bidra till att nå EU:s klimatmål. Enligt kommissionens planer kunde ett klimateffektivt jordbruk senast år 2030 bidra till lagring av 42 miljoner ton CO2 i naturliga kolsänkor i Europa.
Kommissionens viceordförande och klimatansvariga kommissionär Frans Timmermans föreställer sig att de nya åtgärderna kan skapa nya affärsmöjligheter för jordbrukare, skogsägare och andra markägare inom det klimateffektiva jordbruket.
Enligt Timmermans utreder kommissionen tre huvudsakliga åtgärdsområden. Klimateffektiva jordbruksmetoder ska utredas inom ramen för CAP-politiken och andra EU-program. Området skulle också vara öppet för nationell och privat finansiering.
EU vill också skapa tydliga och standardiserade metoder för övervakning, rapportering och verifiering. Dessa är nödvändiga för att skapa en tydlig och tillförlitlig certifiering för utvecklingen av frivilliga CO2-marknader.
Agrarkommissionär Janusz Wojciechowski betonar att jord-och skogsbruket är essentiella områden när det gäller att förebygga klimatförändringen. De båda områdena kan mildra effekterna genom att avlägsna koldioxid ur atmosfären.
Initiativet presenterades av kommissionen strax före julen och det har hittills varit rätt sparsamt med kommenterar från berörda parter. Den tyska producentorganisationen DBV var rätt kort i sina kommentarer.
DBV:s generalsekreterare Bernhard Krüsken anser att kommissionen börjar i fel ända. Jordbrukets primära uppgift är att producera trygga livsmedel av god kvalitet. Kolbindning måste betraktas som en separat tjänst för klimatskyddet.
Jordbruket är redo att leverera sitt bidrag till klimatneutralitet. Ifrågavarande tjänst måste emellertid belönas på ett lämpligt sätt. Enligt DBV är det inte ändamålsenligt att integrera kollagringen i den gemensamma jordbrukspolitiken.
Detta skulle inte i tillräcklig grad lyfta fram potentialen hos kolodlingen. I praktiken kan denna begränsning bromsa ett omfattande genomförande. De konkreta åtgärderna måste finansieras med andra medel, exempelvis från handeln med utsläppsrätter.