EU-kommissionen har lagt fram ett förnyat förslag till den omstridda förordningen om grön taxonomi. Förslaget har i viss mån dämpats efter den första kritikvågen, men oron är fortfarande påtaglig, särskilt inom den nordiska skogssektorn.
Taxonomin spelar en central roll inom EU-kommissionens gröna giv för att uppnå klimatmålen. Kriterierna avgör vilka investeringar som framöver får betecknas som uthålliga. Klimatnegativa branscher får kärvare med krediter.
Enligt den ansvariga EU-kommissionären Valdis Dombrowskis kommer initiativet att främja investeringar som främjar kampen mot klimatförändringen. Lagen ska göra det lättare att klassificera investeringar som faktiskt är hållbara och gynnar klimatet.
Dombrowskis medger att klassificeringen är kontroversiell. Efter presentationen senaste vecka medgav han att åsikterna mellan medlemsländerna ännu är starkt polariserade.
Men nu har förhandlingarna resulterat i ett konkret förslag.
Under tiden försöker branschorganisationer och företag plöja sig igenom det förnyade förslaget, men förvirringen är stor. Texterna är svårtolkade och luddiga. Det är nästan omöjligt att dra säkra slutsatser om konsekvenserna för jord- och skogsbruket.
Kriterierna för taxonomin ska göra det lättare att fastställa de energiformer som är uthålliga för klimatet och miljön. Detta ska underlätta bedömningarna för banker och investerare att styra kreditgivningen till uthålliga projekt och företag.
Små skogsbruk berörs av reglerna
Men kriterierna kan också vara missvisande. Skogs- och jordbrukslobbare och politiker i Finland och Sverige har under våren gått hårt ut i Bryssel med kraven att skära bort åtminstone de minst skadliga och kontroversiella komponenterna i förslaget.
Nu har kommissionen lagt fram sitt förslag i form av en delegerad rättsakt. Det betyder att kommissionen och parlamentet måste välja mellan att godkänna eller förkasta lagen. Jordbruket ingår inte i den delegerade akten.
Skogssektorn har däremot all anledning till oro. Enligt förslaget ska skogsbruk med relativt små arealer från 13 hektar uppåt omfattas av reglerna. För att klassificeras som gröna företag, måste gårdarna leverera omfattande analyser om sin klimatnytta.
En så ingående gransknings- och rapporteringsskyldighet skulle vara helt orimlig för små gårdar och medföra oproportionellt höga kostnader. Förslaget är ett allvarligt hot mot den nationella skogspolitiken, kritiserar MTK-ordföranden Juha Marttila.
Han får stöd av branschförbundet Metsäteollisuus ry, som går ut i häftig kritik mot kommissionens linje. Finland avser att vara klimatneutralt långt tidigare än EU. Skogssektorn spelar en viktig roll för målsättningen, noterar VD Timo Jaatinen.
Enligt Jaatinen var den ursprungliga avsikten med gemensamma EU-regler att involvera finansmarknaderna i hållbarhetsmålen och mobilisera investeringar. Nu riskerar EU att skapa ett verktyg som komplett missar målet.
Den svenska branschorganisationen Skogsindustrierna betecknar det principiellt som positivt att skogsbruket klassas som en aktivitet som bidrar till att minska utsläppen. Det är ett steg framåt i jämförelse med det första förslaget.
Administrationen skrämmer skogsägare
Men i gengäld räknar kommissionen enbart med skogens bidrag som kolsänka och missar all verksamhet som använder trä som råvara. Det är en stor brist att taxonomin inte beaktar klimatnyttan av produkter som tillverkas av trä.
Skogsindustriernas näringspolitiska chef Magnus Berg anser att förslaget lägger en hård administrativa börda på skogsägare som gärna skulle skaffa en grön klassificering. EU kommer att få en tuff uppgift att övertyga skogsägarna om nyttan med taxonomi.
Det tyska andelsförbundet Deutsche Reiffeisenverband understryker för sin del att nationell lagstiftning borde gälla i umgänget med naturliga resurser inom jord- och skogsbruket.
Kritiken mot taxonomin angrips däremot häftigt av den tyska naturskyddsorganisationen BUND. Organisationen anser att EU har givit efter för starka påtryckningar från den nordiska skogslobbyn.
Avverkningen av CO2-lagrande skogar och klimatskadlig förbränning av trävirke för energibruk får också i fortsättningen klassas som uthållig verksamhet. Därmed får miljösyndare också framöver grönmärka sina investeringar, beklagar BUND.
Debatten om taxonomin kommer att fortsätta i ett senare skede, då kommissionen ska ta upp behandlingen av icke-förnybar naturgas och kärnkraft i taxonomin. På den punkten är medlemsländerna ännu så oeniga att att behandlingen måste skjutas fram.