Mitt i coronakrisen levererar EU-kommissionen en god nyhet. Fjolåret blev ett rekordår för EU:s export av livsmedel, som värdemässigt steg med tio procent under året. Handelsöverskottet ökade med totalt 10,9 miljarder euro.
EU fortsätter att befästa sin plats som världens största exportör av livsmedel, förutsatt att covid-19 inte blandar bort korten. Redan 2018 var ett rekordår för den europeiska livsmedelsexporten och exportöverskottet fortsatte att stiga under 2019.
Under fjolåret exporterade EU-länderna livsmedel till ett värde av 151,2 miljarder euro, en ökning med 10 miljarder euro. Importen stod för 119,3 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning med 2,5 procent på ett år.
Det senaste året ökade handelsöverskottet inom EU:s livsmedelshandel med 52 procent, eller 10,9 miljarder euro, till rekordbeloppet 31,9 miljarder euro. Det är en glädjande utveckling, konstaterar kommissionen.
USA är ännu viktigaste kunden
De viktigaste destinationerna för EU:s livsmedelsexport var under fjolåret USA (exportens värde 24,3 miljarder euro), Kina (15,3 miljarder euro). Schweiz (8,5 miljarder euro), Japan (7,6 miljarder euro) och Ryssland (7,2 miljader euro).
Tillsammans står marknaderna i de fem länderna för 40 procent av EU:s totala livsmedelsexport. Under fjolåret kunde EU öka sin matexport till Kina med 4,2 miljarder euro.
Exporten till USA ökade med 2,07 miljarder euro och exporten till Japan med 1.01 miljarder euro. Omvänt minskade värdet av livsmedelsexporten till Hong Kong med -400 miljoner euro, till Libyen med -170 miljoner euro och till Algeriet med -120 miljoner euro.
På motsvarande sätt importerar EU en hel del livsmedel från flera utländska länder. De viktigaste exportörerna till EU var USA (11,8 miljarder euro), Brasilien (11,6 miljarder euro), Ukraina (7,4 miljarder euro), Kina (6,1 miljarder euro) och Argentina (5 miljarder euro).
Jämfört med 2018 steg importvärdet för mat från Ukraina med 1,78 miljarder euro, från Kanada med (451 miljoner euro), Kina (418 miljoner euro), Peru (334 miljoner euro) och Serbien (279 miljoner euro).
I gengäld sjönk det sammanlagda importvärdet för livsmedel från USA (-290 miljoner euro), Indonesien (-290 miljoner euro), Brasilien (-288 miljoner euro), Australien (-286 miljoner euro) och Nya Zeeland (-190 miljoner euro).
Framgångsrik export av griskött
Under 2019 steg exportvärdet för flera jordbruksprodukter från EU. Detta gäller främst griskött med ett plus på 2,36 miljarder euro, vete (1,75 miljarder euro) och spritdrycker (1,13 miljarder euro).
Omvänt belastade det låga sockerpriset EU-balansen. Exportvärdet föll starkast för EU-sockerbetor med -523 miljoner euro före olivolja (-125 miljoner euro) samt hudar och skinn (-114 miljoner euro).
Bland importerade produkter noterades den starkaste höjningen av importvärdet inom gruppen tropiska frukter, som steg i värde med 752 miljoner euro. Därefter följde oljefrö utom soja med ett plus av 747 miljoner euro.
På motsvarande sätt sjönk importvärdet för palmolja med -612 miljoner euro, citrusfrukter (-282 miljoner euro) och olivolja (-215 miljoner euro). Statistiken har plockats ur EU-kommissionens färska rapport om den globala handeln med livsmedel.