EU-länderna, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen nådde sent på tisdag kväll en preliminär överenskommelse om en ny ansvarsfördelning i fråga om EU:s klimatmål till 2030 inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, uppger Miljöministeriet. EU:s gemensamma utsläppsminskningsmål för ansvarsfördelningssektorn 2030 skärps från 30 procent till 40 procent.
Enligt den uppdaterade förordningen ska Finland minska sina utsläpp inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln med minst 50 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivå. De viktigaste sektorer som omfattas av ansvarsfördelningsförordningen är trafik och transport, uppvärmning av byggnader, jordbruk, avfallshantering, arbetsmaskiner och fluorerade växthusgaser.
I fortsättningen varierar medlemsländernas åtaganden för utsläppsminskning mellan 10 och 50 procent. Den procentuella minskningen bestäms i regel enligt ländernas bruttonationalprodukt per invånare. Finlands utsläppsminskningsnivå är av samma storleksklass som till exempel Sveriges, Danmarks och Tysklands.
– Enighet om ansvarsfördelningen nåddes vid en mycket viktig tidpunkt med tanke på det pågående klimatmötet i Egypten. Det är EU:s bekräftelse till våra förhandlingspartner att det vi lovar på internationella arenor också beaktas i vår lagstiftning, säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.
Enligt överenskommelsen ska utsläppsminskningarna följa en nedåtgående bana som blir striktare år för år. För medlemsländerna fastställs utsläppskvoter enligt denna utsläppminskningsbana för varje år fram till 2030. I kvoterna beaktas olika osäkerhetsfaktorer, och de kan vid behov justeras nedåt eller uppåt under 2026-2030.
Begränsad flexibilitet
För att uppnå kvoterna kan medlemsländerna också använda sig av flexibilitet av olika slag. Enligt överenskommelsen kommer möjligheterna till flexibilitet att begränsas något från tidigare. Tidsmässig flexibilitet gör det möjligt att på vissa villkor spara extra enheter från tidigare år till kommande år och låna enheter från följande år.
Utsläppsenheter kan också vara föremål för handel mellan medlemsländerna. Detta innebär att man vid behov i begränsad utsträckning kan köpa utsläppsenheter av andra medlemsländer för att fullgöra sitt utsläppsminskningsåtagande. Dessutom kan man med vissa strikta begränsningar överföra enheter från utsläppshandels- och markanvändningssektorn.
De viktigaste besluten vid förhandlingarna om ansvarsfördelningsförordningen gällde medlemsländernas striktare utsläppminskningsbanor och omfattningen av möjligheterna till flexibilitet. Europaparlamentet förespråkade striktare utsläppminskningsbanor och mer begränsade möjligheter till flexibilitet än rådet och kommissionen. För Finland var det viktigt att möjliggöra flexibilitet för att utsläppsminskningar ska kunna nås på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.
Ansvarsfördelningsförordningen ingår i 55 %-paketet, genom vilket EU verkställer sitt mål att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. I slutet av oktober enades EU om det första förslaget i 55 %-paketet och beslutade om nya koldioxidgränsvärden för person- och paketbilar. Ansvarsfördelningsförordningen är den andra förordningen i paketet som EU nått samförstånd om.