EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill fortsätta på sin post under de följande fyra åren, fram till 2029. Det meddelade hon på måndagen under ett möte med det tyska konservativa partiet CDU. Mycket tyder på ett förnyat förtroende.
Den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen tog 2019 över ordförandeskapet av föregångaren, luxemburgaren Jean Claude Juncker. Hon fyllde nyligen 65 år och kunde i princip gå i pension.
Ett alternativ hade varit posten som ordförande för EU-parlamentet, men von der Leyen vill hellre fortsätta som chef för EU:s högsta verkställande organ, d.v.s. kommissionen. Det ger möjligheter att fullfölja halvfärdiga projekt inom EU och starta nya initiativ.
Positionen som ordförande för kommissionen är en blåsig plats, men företrädaren på posten, Jean Claude Juncker, ger von der Leyen ett gott betyg. Posten är den viktigaste i EU men också den svåraste i sitt slag, framhåller Juncker.
Denna veckas måndag nominerade det konservativa tyska partiet CDU enhälligt Ursula von der Leyen till officiell toppkandidat. Hon ställer upp för den kristdemokratiska och konservativa gruppen EPP.
Nya kriser kan förorsaka misstro
Von der Leyens första period som chef för EU-kommissionen har präglats av en lång rad kriser. Covid-19, inflation, närliggande krig och bondedemonstrationer är bara några exempel på händelser som har tarvat både tålamod och skicklighet i förhandlingar.
En del av utmaningarna har också genererats inom EU-kommissionen. Ett exempel är EU:s gröna avtal, som med frenesi fördes fram av kommissionens förra viceordförande Frans Timmermans.
Det europeiska gröna avtalet lanserades av kommissionen i december 2019 och EU-rådet tog upp den vid sitt möte i december samma år. Det blev en kontroversiell historia som förorsakade häftiga motsättningar.
Timmermans körde fram frågan om det gröna avtalet med påtaglig frenesi. I efterhand betraktat missförstod Timmermans att han i egenskap av kommissionär förväntades lägga fram en kompromiss i tvisten mellan olika intressen.
Mer profil för jordbruket
Slutligen lämnade Timmermans kommissionen för andra politiska uppgifter i sitt hemland Nederländerna. Han efterträddes av slovaken Maroš Šefčovič, som har hållit en betydligt lägre profil på klimatfronten.
Von der Leyen förefaller att i viss mån ha sänkt sin profil kring klimatfrågor. Den konservativa partigruppen i parlamentet, EPP, förhåller sig relativt skeptisk till extrema förslag med avseende på kommissionens gröna agenda.
Debatten om klimatskyddet har nått ett skede då politikerna borde lansera konkreta åtgärder. Detta kan föra med sig nya problem, framför allt när det gäller acceptansen hos befolkningen.
Kännbara prishöjningar för mat, dyrare boende och semesterresor, har försämrat ekonomin bland befolkningen. Experterna räknar med att jordbruk, klimat och matförsörjning kan bli viktiga frågor i det förestående valet.