De få fiskare som finns kvar i Söderudden, Replot, varav de flesta snart är pensionerade, är djupt bekymrade över myndigheternas nonchalans inför fiskerinäringen. Myndigheternas fredningsbeslut av både säl och skarv leder till att en betydande näringsgren i kustområdet försvinner inom några år.
Roland Stolpe visar upp dagens fångst, 40 kilo abborre på 150 nät. För tjugo år sedan var dagsfångsten det fyrdubbla. Sälarna äter upp all fisk och de är smarta djur som vet när näten läggs i och äter genast ur näten.
Bröderna Roland och Yngve Stolpe har redan åldern inne för att gå i pension. De har haft sin inkomst från fisket och kunnat leva på det. Att kunna fiska är något de lärt sig av sina förfäder som alla varit fiskare, fisket var den enda utkomstmöjligheten som fanns på ön Replot då.
Torolf Snygg, även han fiskare sedan barnsben, har ännu cirka 12 år kvar till pension.
– Vill man börja fiska idag får man investera i en fiskebåt för ca 150.000 euro plus småbåtar, nät och andra utgifter på ca 100.000. Investeringen är så pass stor att det är ekonomiskt omöjligt att starta nytt som fiskare då den finska lagen låter sälarna äta fisken istället.
Omöjligt att fiska lax
Laxfisket har Torolf Snygg gett upp sedan flera år tillbaka. Enligt den nya fiskelagen får de en kvot enligt de tre senaste årens fångst, som varit mycket dålig på grund av de felaktiga tillåtna tidsintervallerna för när man får fiska, oftast har större delen av laxen simmat förbi när fisket inletts.
– Den nya lagen gynnar inte oss då vår kvot nu beräknades till 17 laxar per år, säger Stolpe. Vem investerar 12.000 euro i en laxryssja för 17 laxar?
Kvoten borde vara betydligt större för att få lönsamhet anser Stolpe.
– På 80-talet, innan sälarna fanns i sådan mängd som nu i våra vatten, kunde vi fiska upp till flera ton lax per sommar. Mängden lax som simmar upp till älvarna i norr har aldrig varit så stor som nu efter all utplantering. Fritidsfiskarna kan trolla i samma vatten och följer andra regler. Vi skall anmäla varje lax före vi ens kommit i land.
Sälfredat område
Nu fångas det mest abborre i vattnen, men skarvarna har bidragit till att även abborrarna minskat.
– Nu på hösten är abborrarna fina och feta och vi borde få mer på näten. De abborrar som nu fastnar på näten får vi 4,20 euro per kilo för rensade och 14 euro för färdigt fileade.
I dagens fångst fanns det bara två sikar fast hösten borde ge mycket goda sikfångster.
– Före sälarna, på slutet av 90-talet, kunde vi ta upp 40–50 kilo sik på samma plats och med samma antal nät, under samma årstid. Vårt bästa område för att fiska sik är numera sälskyddsområde. För övervakning av sälskyddsområden finns det tillräckligt med statliga medel för kontroll av några få fiskebåtar, medan en räddningshelikopter för kustregionen saknar medel, säger Roland.
– De råd vi får är att satsa på turism, men vad skall vi servera våra gäster då närfiskad fisk lyser med sin frånvaro? Dessutom är turistsäsongen mycket kort och svår att få lönsam, menar Yngve.
Före sälarnas utbredning började fisket med abborre så snart isarna gått, det följdes av sikfiske, försommaren erbjöd laxfiske och hösten sik och abborre, i december fiskades någon lake. På 60-talet fanns det skottpeng på sälen, 50 mark per styck, som då var en betydande summa. Nu är all försäljning av sälprodukter förbjudet inom EU.
Många arbetsplatser länkade till fiske går förlorade, som till exempel pälsnäringen som köper fiskrester, och kedjan av leverantörer minskar. Tillverkare av fiskeredskap och fiskhandlare påverkas också. Det är enbart politiska beslut som kan få en ändring på situationen.
Siken drivs bort
Verksamhetsledare Guy Svanbäck vid Österbottens Fiskarförbund kommenterar situationen med att konstatera att sikfisket är hårt drabbat av sälens närvaro, och den kraftiga nedgången i fångsterna beror i främsta hand på att sälen fördriver siken från de normala fångstplatserna och att de äter mycket sik direkt från näten.
Abborrfisket har i praktiken räddat kustfisket i Kvarken. När sikfångsterna har gått ner så har fiskarna gått över till att fiska abborre och att filea fångsten för att få så bra ekonomiskt utbyte från fisket som möjligt.
Nu har fiskarna fått problem med mellanskarven, som förutom att fördriva fisken från normala fångstplatser, speciellt under sensommaren och förhösten, sannolikt även har en stark inverkan på själva abborrbeståndet.
Uppgifter från fiskpartihandlarna i Kvarken för åren 2016 och 2017 visar att invägningen av abborre hade minskat med ca 20 procent de åren jämfört med tidigare. Omräknat som pris till fiskarna rör det sig om ca 150.000 euros minskning i intäkterna på årsbasis.