EU-parlamentet antog på tisdagen EU-direktivet mot ojusta affärsmetoder som ska skydda producenter mot de stora handelskedjornas marknadsmakt. En bred majoritet ställde sig bakom direktivet.
Under fjolåret baxades förslaget till direktiv länge hit och dit mellan kommissionen, rådet och EU-parlamentet. På den yttersta sluttampen lyckades ordförandelandet Österrike strax före årsskiftet slå ihop en kompromiss som dög för alla.
Den svåraste punkten var parlamentets krav att införliva den kompletta livsmedelskedjan med både små och stora leverantörer i direktivet. Kommissionens ursprungliga förslag täckte bara de svagaste länkarna med en årlig omsättning upp till 50 miljoner euro.
Det slutliga direktivet ska skydda alla aktörer inom livsmedelskedjan med en omsättning på upp till 350 miljoner euro. Skyddet avser detaljhandlare, livsmedelsproducenter, grossister, andelslag, producentorganisationer och enskilda producenter.
Direktivet antogs i parlamentet med 589 röster medan 72 parlamentariker röstade mot förslaget. Dessutom avgavs nio blanka röster. Nu ska direktivet ännu godkännas formellt av medlemsländerna i rådet innan det kan träda i kraft.
Den gröna gruppen i parlamentet lyckades i det sista skedet få in en kläm som tillåter detaljhandeln att kräva högre djurskyddsstandarder än lagstiftningen föreskriver. Däremot skyddas producenterna inte mot försäljning av produkter under självkostnadspriset.
Parlamentet skärpte direktivet
Dagens omröstning i parlamentet garanterar rättvisa affärskontakter som jordbrukare genom hela livsmedelskedjan, kommenterade agrarkommissionär Phil Hogan. Han hoppades att direktivet ska främja mer hänsyn mellan parterna i kedjan.
Det nya direktivet garanterar rättvisa och bekämpar situationer som inte enbart kan lösas av marknadskrafterna. Jordbrukarna är i många fall helt utelämnade och skyddslösa, framhöll Hogan.
Parlamentets rapportör Paolo De Castro framhöll parlamentets roll i arbetet för skärpta regler. Förteckningen har utökats från åtta till sexton handelsmetoder som inte längre kommer att tillåtas.
Jordbrukare och andra leverantörer av livsmedel ska framför allt skyddas mot ensidiga kontraktsförändringar och försenade betalningar. Skyddet har utsträckts från färska produkter till att också gälla livsmedel med längre hållbarhet.
Ramdirektivet ger medlemsländerna befogenhet att bestraffa företag som bryter mot reglerna. Det kan gälla försenade betalningar, avbeställningar i sista minuten eller ensidiga eller retroaktiva ändringar av ingångna avtal.
Medlemsländerna ska själva utse en myndighet som ser till att de nya reglerna följs. Straffavgifter och granskningar regleras också nationellt. Klagomål kan handläggas konfidentiellt för att undvika repressalier mot den svagare parten.