Mindre körande av och an i terrängen är ett skäl till att Söderlångvik Gård på Kimitoön nu valde att ta ut energived.
I Galtarbyskogarna i Västanfjärd på Kimitoön har Biowatti Oy de senaste veckorna avverkat energived på ett 30 hektar stort område.
Skogen ägs av Söderlångvik Gård, vars skogsansvariga Siv Vesterlund-Karlsson säger att avverkningen löpt bra trots den ”eländiga vintern”.
Förhållandena i terrängen är ett skäl till att valet föll på att ta ut energived. Åverkan på terrängen blir helt enkelt mindre.
– Avverkar man massaved kör man ut sortimenten skilt. Nu plockar skotaren hela tiden med sig det skördaren avverkar så det blir mindre körande av och an.
Kombination möjlig
Träden fälls, kvistas och kapas i olika längder. Marken i Galtarby är karg, så man lämnar kvar en bädd av grenar och toppar på körstråket.
– På så sätt skonas trädens rötter och risken för skador på det kvarstående beståndet är betydligt mindre, säger Vesterlund-Karlsson. Samtidigt blir värdefull näring kvar i skogen.
Om marken hade varit bördigare hade man också också kunnat ta ut hela träd, och då stiger förstås avverkningsvolymen.
Det hade i princip även gått att ta ut massaved ur den cirka 25 år gamla gran- och tallskogen i Galtarby, eller en kombination av massa- och energived.
Men det här var det bästa alternativet efter anbudsrundan, säger Siv Vesterlund-Karlsson.
Och, påpekar hon: hade man velat ta ut massa hade man troligen fått fyra offerter, tar man ut energi- eller massaved får man ett tiotal.
Huvudpoängen med denna första gallring är förstås inte ekonomisk, utan att höja skogens kvalitet inför framtiden och ge träden utrymme att växa.
– Men det är ändå första gången som den här skogen ger lite inkomst, säger Vesterlund-Karlsson.
Värmen går åt
Flisen från Galtarby kommer att brännas i värmeverk i Nådendal och Raseborg. Tatjana Eskolin, skogsvårdsexpert vid Biowatti, säger att det är bra sug efter energived, och att den prismässig nu ligger nära massaveden.
– Det har byggts många nya värmeverk. Den varma vintern har visserligen minskat förbrukningen lite, men inte så mycket. Vi vill fortfarande tvätta oss i varmt vatten och ha det varmt i huset. Energiveden har en bra framtid till exempel här i sydvästra Finland där det bor mycket folk. Prisnivån är dessutom stabilare än för massaveden vars pris varierar beroende på läget på cellulosamarknaden.
En sak som förbättrar energivedens konkurrenskraft är att det ofta är kortare transporter än om man för massaved till en cellulosafabrik, säger Eskolin.
Virket är inte heller lika känsligt för att bli gammalt som stock och massa, vilket gör att fjärrtransporten har möjlighet att vänta på torrare väder.
Skogsvårdande
En annan fördel är att man kan göra energiavverkning också i oskötta skogar eftersom energived tas ut till en mindre diameter än massaved.
– Det här är skogsvårdande avverkning, konstaterar Tatjana Eskolin.
Siv Vesterlund-Karlsson vid Söderlångvik Gård berättar att hon har en liknande anbudsrunda på gång för ett annat skogsparti. Vad som händer med det virket är inte klart.
– Söderlångvik Gård säljer det som en första gallring. Det kan bli massa eller energi eller en blandning av de två, beroende på anbuden.
