I mitten av mars kör Robin Nyman med sågförsedd skördare i en figur på cirka fyra hektar, som hör till Henry Eks skog i Jackarby, Borgå. Beståndet är bara 20-25 år gammalt, men tillväxten har varit god. Det finns i dag skördare med aggregat försedda med både kedjesåg och giljotin, men Robin Nyman klarar sig bra med sågen i den här figuren.
Henry Ek har själv röjt i ungskogen här tidigare, vilket syns på beståndet och nu genomförs en kombinerad energiavverkning och första gallring.
– Alla vet kanske inte om det, men det gör en skillnad att man har röjt i ungskogen, säger revirinstruktör Ove Simosas vid Södra skogsreviret.
– Om beståndet inte är för tätt sedan tidigare så tar det genast fart i de träd som står kvar efter en energiavverkning eller tidig gallring. Om man däremot lämnar ungskogen oröjd och väntar för länge med följande åtgärder tills träden är åtta-tio meter höga, så tar det en tid innan de träd som blir kvar repar sig och börjar skjuta fart.
Ove Simosas räknar med att följande gallring kan genomföras i Henry Eks bestånd redan om tio år.
Sparar på körande i terrängen
Före avverkningen har Henry Ek stampat de spår som finns sedan tidigare på figuren, så marken bär fint, i synnerhet som det varit blida mellan köldknäpparna.
– Här är bra spår och jag kan nästan hålla mej på dem, säger Robin Nyman.
Kranen på hans skördare är elva meter lång, och det gör sitt till att han inte behöver röra sig så mycket utanför spåren.
Robin Nyman kvistar alla träd som är över fem meter långa och kapar resten som hela träd. Han lägger allt i travar, som skotaren sedan kommer och hämtar.
– Tiden blir inte lång, det kräver mycket koncentration.
Han kör allena och jobbar därför dagtid. Det känns inte ensamt.
– Jag trivs med det, om jag bara har radion som sällskap är det ok.
En hektar tar ungefär fyra-fem dagar i anspråk. När Robin Nyman är färdig kommer Yngve Malmström genast efter med skotaren och tar ut virket till fast väg.
Granen dominerar
Uttaget av energived från figuren uppskattas till cirka trettio fasta kubikmeter per hektar och massaveden till cirka 10-15 kubikmeter.
Figuren har planterats med gran, medan björk och lite tall har kommit upp på egen hand.
– De flesta tallarna har älgarna i alla fall ätit upp, säger Henry Ek.
Inslaget av björk är kring tjugo procent. Marken är bördig och granen dominerar tydligt. Det största och vanligaste gisslet, det vill säga granens rotröta, har hållits kring tjugo procent, och det har inte varit problem med granbarkborre.
– Visserligen har granbarkborre funnits här i närheten, men inte i min skog, säger Henry Ek.
– Det är bra att här inte finns vindfällen kvar, allt har tagits bort, säger Ove Simosas. Det är ofta som vindfällena lockar både röta och granbarkborre till sig.
Vi stannar vid ett bestånd som står litet väl tätt.
– Det ska helst vara så att man ser igenom beståndet, säger Henry Ek.
– En av orsakerna till det är att under vårmånaderna, när träden är fulla med sav, sitter barken ofta löst, förklarar Ove Simosas. Om beståndet är för tätt, kan det ge upphov till barkskador på de träd som står kvar, när man avverkar.
Skotaren på väg
På en avslutad avverkning en bit från Henry Eks skog kommer Yngve Malmström ut med ett lass energived på skotaren.
Också i den skogen har skogsreviret både energiavverkat och gallrat.
Travarna med björk- och granmassaved räcker för var sitt lass. Tillsvidare finns det energived för en container, men det ligger ganska mycket kvar på figuren att köra ut, så det torde räcka till cirka tio containrar. All massaved är däremot ute.
– Det är lite annorlunda att lasta och köra energived, säger Yngve Malmström. Riset spretar åt alla håll, och det vill bli lite luftigt. Men jag tror jag lyckats pressa ihop det ganska bra.
Ett lass klenvirke eller grot på skogsvagnen motsvarar 3-4 ton energived, uppskattar han.
Vi besöker platsen på en onsdag och han räknar med att vara färdig samma veckas fredag. Därefter flyttar han sig till Henry Eks skog.
Helst inte på minus
– När man utför röjningar, energiavverkningar och första gallringar, är det förstås skogens framtid man bör tänka på, det vill säga de träd som står kvar och ska växa till sig, säger Ove Simosas.
Ändå anser antagligen de flesta skogsägarna att det är mentalt motbjudande att bli på minus efter en avverkning, det gäller också energiavverkningar. God ekonomi i skogsarbetena sporrar därför till god skogsvård.
Att det finns efterfrågan på energivirke, trots att import tidvis har förekommit från bland annat Ryssland, Baltikum och kontinenten, hjälper också upp situationen.
– Vi måste räkna med att det kommer att finnas utbud på såväl energivirke som massaved från Ryssland och Baltikum i många år framöver, men de partier som kommit från kontinenten torde vara övergående händelser, säger Ove Simosas.
Enligt honom blir man alltid av med energived i Finland, det finns anläggningar att ta emot den.
– Det är nyttigt för skogsägarna att känna till. Men så har också insamling och drivning av energiveden ökat betydligt.
Stödet fortfarande viktigt
För bara cirka tio år sedan var entusiasmen inte på samma nivå som idag.
Stödet för vård av ungskog är i dagens läge 230 euro per hektar. När man samlar ihop klenvirket stiger det till 430 euro.
Det här tillägget torde spela en väsentlig roll, när det gäller att få lönsamhet i röjning och energiavverkning.
Således ingår också ett tillägg på 3,75 miljoner euro i statsanslag för vård av ungskog i årets första tilläggsbudget som riksdagen godkände mot slutet av mars. Pengarna är bland annat avsedda att stöda uppsamling av klenvirke för energi. Finlands skogscentral får en kvarts miljon euro i tillägg för att förvalta den ökade arbetsmängden.
En annan bidragande faktor till att insamlingen har ökat, är kanske att vi har fått en mer praktisk syn på, när det är vettigt att samla in energivirke, och när det är bäst att låta det ligga kvar i skogen. Tidigare var man lite rädd för att skogen går miste om tillskottet av humus som grot och klenvirke, ger när de förmultnar.
– Det kan löna sig att lämna kvar klenvirke och grot på karga och bergiga marker för att bilda humus. Men på bördigare marker kan man lugnt plocka bort det för energi, anser Ove Simosas.
Avverkningar enligt planerna i år
Det har kommit in hyfsat med anmälningar till Finlands skogscentral om användning av skog i Nyland, det vill säga avverkningsåtgärder, under hösten och början av vintern.
Alla anmälningar kan inte förverkligas och det fanns sedan tidigare ett glapp mellan anmälda och förverkligade avverkningar. Bland orsakerna var det blöta föret under vinterhalvåret 2019-2020.
Nu ser läget i alla fall något bättre ut i och med att det har gått att köra ut virke från stämplingarna också i söder.
– Avverkningarna den här vintern har gått enligt planerna, så det är inte mycket som blir oavverkat, säger Ove Simosas. Vi har också hunnit sköta en del av de avverkningar som inte blev skötta vintern 2019-2020. Dessutom har beståndsvårdande avverkningar utförts flitigt nu när föret har tillåtit tunga maskiner.