En mycket bra första skörd. En sämre andra. Nu är det upp till vädret hur den tredje vallskörden blir i Österbotten. Jämfört med i fjol ser de flesta mjölk- och köttproducenter ut att få årsbehovet av ensilage täckt.
– Det är länge sedan vi har fått en så här bra första vallskörd. Jämfört med i fjol är det mycket stor skillnad. Det ser nu helt okej ut nu, men det återstår att se hur det blir med den tredje och sista skörden. Om det inte kommer regn och en varm höst blir det inte mycket att skörda, säger Mikael Lasén, mjölkproducent i Purmo.
Kollegan Niclas Sjöskog konstaterar samma. Några analyser av första skörden har de inte ännu, men vallen blev bärgad då det viktiga D-värdet låg på mellan 680-700.
– Enligt utvecklingsstadiet då torde den första vallen vara optimal. Men däremot kan proteinhalten vara lägre än normalt, säger Sjöskog.
Ett optimalt D-värde, det vill säga smältbarheten, är synnerligen viktigt för mjölkproducenter. Grovfodret är synnerligen viktig när mjölkkorna idisslar och utgör cirka 60 procent av foderstaten.
– Ett dåligt grovfoder kan inte ersättas med kraftfoder. Resultatet blir sämre och det märks bra på produktionen om ensilaget har bra kvalitet, förklarar de.
Torkan ett gissel
Däremot blev den andra skörden sämre än normalt på grund av sommarens torka. Österbotten fick mycket litet regn i juni och juli. Jussi Murto-Koivisto, ekologisk mjölk- och köttproducent i Närpes, ger en liknande bild från Sydösterbotten.
– I fjol var det den tredje skörden som räddades oss. Men i år var första skörden över det normala och i det skedet förväntade jag mig att vi får för mycket ensilage. Men den andra torkade nästan bort och blev i sin tur mycket mindre än normalt.
– Nu hoppas jag på regn och värme så att vi får en tredje skörd. Då borde det inte bli några problem att få foderbehovet täckt. Som det är nu har jag cirka 95 procent av foderbehovet täckt, säger Murto-Koivisto.
På hans gård och andras har torkan bidragit till att betesmarkerna inte producerat tillräckligt.
– Det har verkligen varit ett bekymmer. Betesmarkerna har torkat och det förorsakar extra kostnader och arbete eftersom jag har varit tvungen att kompletteringsutfodra med balar. Jag har också pumpat vatten i reglerbrunnar för att försöka få betet att vakna till liv. Nu skulle jag gärna ha hjälp ovanifrån så att alla djuren kan fortsätta gå på bete i höst.
Påverkar nästa år negativt
Torkan kommer också att påverka nästa år, poängterar Murto-Koivisto.
– Det här blir andra året i rad där vall som såtts in i skyddssäd troligen inte har grott. Det kommer att påverka nästa års vallar negativt och nu har vi två år där säkert många misslyckats med insåddarna. Det ger utmaningar nästa år.
Förra veckan kom det en del regn i Österbotten men skurarna är mycket lokala. Ett skifte kan få 25 millimeter regn medan ett annat fyra kilometer längre bort får bara 5 millimeter.
– Så här har det varit. Regnet är lokalt under torrare somrar. Det är inget nytt utan så var det också på 1990-talet. Det blir så här när det inte bildas ordentliga lågtryck, säger Sjöskog.
Lasén fortsätter:
– Det beror också mycket på vilka jordarter man har. Sandjordar och lätta jordar klarar torkan sämre än exempelvis lerjordar.
Lasén och Sjöskog hoppas på att en någorlunda tredje skörd.
– Då borde vi klara foderbehovet med ett nödrop. Det är inget katastrofår men för oss här är det viktigt att det blir en tredje skörd, säger de.
Tillvaron för landets mjölkproducenter har inte förändrats nämnvärt. Sjöskog konstaterar att mjölkpriset fortfarande är cirka 25 procent lägre än innan Rysslands importstopp av livsmedel från EU som trädde i kraft 2014.
– Så det är stabilt dåligt, vilket är tråkigt. Vi har inte fått några nämnvärda prishöjningar och på sikt kommer det inte att fungera. Något måste ske och priserna måste upp för att det ska vara lönsamt att vara mjölkproducent, säger han.
Rationaliserar verksamheten
Det som mjölkproducenterna och alla övriga jordbrukare – som också lider av låga priser – har tvingats göra är att rationalisera och se var det är möjligt att sänka kostnader. Ett sätt att få ner kostnaderna är att samarbeta kring skördemaskinerna.
Sedan 2002 har Mikael Lasén, Sture Ede och Niclas Sjöskog det gemensamma maskinbolaget NMS-maskin. I det bolaget finns merparten av deras vårbruks- och vallskördemaskiner. För att ytterligare effektivera köper NMS-maskin service- och drifttjänster av ett annat bolag, HTM-traktorentreprenad.
– Den här lösningen fungerar för oss. Fördelarna är att kostnaderna fördelas på en större areal samtidigt som utnyttjandegraden av maskinerna ökar. Enligt oss är det också säkrare för när vallen ska bärgas vid rätt tidpunkt hänger det inte på en eller några personer. Blir en sjuk eller får förhinder eller att en maskin går sönder så får vi ändå skörden att löpa, förklarar Lasén och Sjöskog.
Varje gård förvarar också ensilaget på olika sätt. Sjöskog har tre plansilon och när de är packade, fyllda och täckta läggs resten i så kallade korvar.
– Jag fyller på dem efter behov och kan lätt beta av dem när jag tar foder från dem. Det här systemet gör att jag inte behöver investera i en till plansilo. Jag använder rundbalar endast i viss mån vid några avlägsna små skiften för att det är rationellt, säger han.