Opinion

En stark försörjningsberedskap kräver en betydande självförsörjning

Med försörjningsberedskap avser man förmågan att upprätthålla de ekonomiska basfunktionerna i samhället som är nödvändiga för att trygga befolkningens levnadsmöjligheter, samhällets funktionsduglighet och säkerhet samt de materiella förutsättningarna för landets försvar vid allvarliga störningar och i undantagsförhållanden.

Coronapandemin aktualiserade försörjningsberedskapen och för många blev myndigheten som koordinerar den, Försörjningsberedskapscentralen FBC, bekant först då. Under pandemin upprätthöll FBC till exempel turer för passagerar- och frakttrafik till och från Åland, men köpte också upp munskydd och annan skyddsutrustnin.

Det unika med FBC och Finland är att man genom uppbyggnaden med pooler kopplar ihop hela civilsamhället med själva försörjningsberedskapen. Jord- och skogsbruket sorterar under poolen för primärproduktionen. FBC i sig är en liten myndighet med under hundra arbetstagare. Försörjningsberedskapen i Finland bygger ändå på att marknaden fungerar. Visst, man har fysiska beredskapslager och en stor del av dem består av oljeprodukter, men också av spannmål och sjukhusutrustning. Men det finns till exempel inga mekanismer för att upprätthålla husdjursproduktion, som skulle vara frikopplade från marknaden. Finansieringen av försörjningsberedskapen sker genom en avgift av skattenatur, vilket betyder att alla är med och finansierar den och att den dessutom är tämligen okänslig för politiska konjunkturer.

Försörjningsberedskapsorganisationen består av ett samarbets- och sakkunnignätverk med ungefär 1.000 deltagare från såväl den offentliga som den privata sektorn. I en krissituation ansvarar FBC för ibruktagande av säkerhets- och skydsslagren samt logistik men också för användning av försörjningsberedskapsfonden och andra resurser för krisfinansiering. Det är också FBC som har ansvaret för skapandet av en övergripande lägesbild som omfattar näringslivet och de internationella värdekedjorna. Förmedling av information och dialog mellan näringslivet och myndigheterna faller också på FBC, likaså har FBC en beredskap för att utföra de specialuppgifter som de ledande myndigheterna ger.

Rysslands invasion av Ukraina har igen en gång aktualiserat försörjningsberedskapen. Marknadsrörelser på bränslen och andra oljeprodukter har varit dramatiska och vi vet inte ännu hur den prisbilden eller ens utbudet på dem ser ut om en eller två månader. Samtidigt är Svartahavsområdet en stor exportör av spannmål och andra jordbruksprodukter och den exporten är nu ur spel, sannolikt för flera år fram över. Försörjningsberedskapscentralen FBC, på det sättet den fungerar i Finland, är en tämligen unik företeelse.

Försörjningsberedskapen går långt hand i hand med hur hög självförsörjningsgrad vi har på olika råvaror. Om självförsörjningsgraden är hög är det betydligt lättare att hantera en krissituation än om den inte är det. Finlands geografiska läge, där nästan alla råvaror och produkter ligger bortom fartygsfrakt, gör försörjningsberedskapen ännu viktigare.