Större skördar och en bättre ekonomi. Minskad miljöbelastning och mer biologisk mångfald. Det är resultaten av att ha en åker i gott skick och några av budskapen när BSAG höll fältträffar i Österbotten förra veckan.
– Det här är bra hjälpmedel för att se om det finns hårda skikt i marken, en penetrometer. Det går också bra att använda ett pliktjärn eller så tar man en spade och gräver, säger Anne Antman, som är projektchef för regenerativt jordbruk på Baltic Sea Action Group (BSAG).
Förra veckan ordnade BSAG fältträffar i samarbete med ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap och ÖSP genom projektet Greppa marknaden och Luota i Närpes, Vörå och Bennäs. På agendan var att betona vikten av att åkrarna är i ett så gott skick som möjligt.
För att få en bättre bild av markstrukturen steg Antman ner i ett stort hål på en åker och lät deltagarna både känna och lukta på jorden.
– Det är viktigt att det inte finns några hårda skikt i marken. Finns hårda skikt på bearbetningsdjupet kan inte rötterna växa igenom lika bra och det blir mindre utrymme för växterna att ta upp näringsämnen och vatten, förklarar Antman.
Hennes huvudbudskap under fältträffarna var att lyfta fram fördelarna med att främja åkermarken. Samtidigt som en god markstruktur främjar odlingen och ökar skördarna och därmed jordbrukarnas lönsamhet, så ger det också många miljönyttor.
– Urlakningen av näringsämnen i vattendragen minskar och är marken i bra odlingsskick stöds också den biologiska mångfalden, säger hon.
Positivt med miljönyttor
Det finns en trötthet bland jordbrukare som upplever att de i synnerhet i media utpekas som miljöbovar genom att marken brukas. Ser Antman att det finns en risk att deltagarna därför inte tar till sig budskapet som BSAG vill föra fram?
– Jag tycker att det är synd att jordbrukarna känner sig utpekade, det är inte alls bra. Det som vi försöker föra fram är att jordbrukets miljöbelastning kan minska med relativt små medel när man arbetar för att förbättra markens odlingsskick. Jag tycker att de flesta som deltar i våra tillfällen tycker det är positivt samtidigt som åtgärderna ökar skördarna och därmed förbättrar ekonomin, berättar Antman.
Hur upplever du jordbrukarnas kunskaper om markstruktur?
– Jordbrukarens jobb på åkern är ofta hektiskt och alla hinner inte kliva av traktorn och handgripligen gräva i marken. Men det är något som vi vill inspirera till och jag tycker det har skett en förändring under de senaste åren. Fler inser betydelsen av en god markstruktur, så kunskapen ökar, svarar hon.
I fältdagarna deltog också expertis från ProAgria ÖSL, däribland Marcus Gjäls som berättade om vattenhushållningen. Till vardags arbetar han med dränering och täckdikning, som är en mycket viktig del av helheten när det kommer till en god markstruktur.
Hans kollega på ÖSL, växtodlingsrådgivaren Dan Kjällberg, hade med sig olika fånggrödor och berättade om hur man genom att tänka om i odlingen kan förbättra markstrukturen.
– Genom att odla fånggrödor binds kol till marken och erosion förebyggs. Näringsläckaget av fosfor och kol minskar samtidigt som jordens växtskick förbättras, förklarar Kjällberg.
Många olika grödor
Det finns många olika grödor att ta in i växtföljden, däribland kvävefixerande som olika typer av klöver.
– Det finns många olika vallgräs som samlar upp kväve och annan näring som binds till marken. När de här växterna plöjs ner finns näringen tillgänglig för nya grödor som sås in.
Det finns intresse för fånggrödor idag, men det kunde gärna vara större, i synnerhet när fånggrödorna backas upp av stödsystemet.
– Med tanke på att spannmålspriserna nu är 20 procent sämre än i fjol samtidigt som gödselpriserna är upp med 9 procent, så kan man minska behovet av gödsel genom att satsa på mer växelbruk och odla kvävefixerande växter. Man kan alltså som odlare själv tillverka en del av näringen som behövs genom att förändra odlingen från ensidig till mångsidig, säger han.
Med sig på fältdagen hade Kjällberg med sig olika fånggrödor. Den vanligaste är timotej som växer långsamt och inte stör huvudgrödan. Men det är också vanligt med olika blandningar med klöverinslag och andra vallväxter som till exempel rajgräs.
– Man ska också komma ihåg att det kan medföra en risk att odla fånggrödor i botten. Blir det en regnig höst med liggsäd kan fånggrödan försvåra tröskningen. Därför är det många som satsar på lågt växande fånggrödor, förklarar han.
Saneringsgrödor också ett alternativ
Ett annat koncept han tog upp på fältdagen var saneringsgrödor som till exempel oljerättika och bearbetningsrädisa.
– Saneringsgrödor är ett bra alternativ för att bryta ensidig spannmålsodling, i synnerhet när spannmålspriserna är låga. Då kan det vara bra att i stället odla en saneringsgröda som förbättrar markstrukturen.
Kjällberg nämner också att en varierande växtföljd har inverkan på förekomst av DON.
– Det finns många orsaker som påverkar förekomsten av DON, men vi vet att växelbruk kan ha en inverkan. Så för att motverka DON kan växtföljden ha betydelse.
På plats under fältdagarna var också Fredrik Grannas, ombudsman för ÖSP, som framhåller de olika åtgärderna som presenterades som goda i syfte att förebygga problem.
– En mark som mår bra producerar bättre skördar med mindre insatser. Med tanke på de utmanande ekonomiska förutsättningarna i dag så är det viktigt att framföra olika perspektiv som samtidigt har en stor miljönytta. Vi borde alla se över våra åkrar bättre, säger Grannas, som också föreläste om spannmålsmarknaden på fältdagarna.
Nordkalk medverkade även och betonade kalkens viktiga betydelse för växternas och markens välmående. I fältdagarna deltog närmare åttio jordbrukare och studerande.
