Sorter Svingel Minto Webben
Nya svingelsorter har godkänts i sortförteckningen, men möjligheten att få tag på utsäde varierar. På bilden SW Minto.
Jordbruk Tema

Eleonora ny inhemsk svingelsort

Under de fyra senaste åren har sex nya svingelsorter godkänts i den officiella sortförteckningen. Santtu och SW Tored godkändes år 2017, medan Vester, Vidvin och Cosmopolitan godkändes år 2019. Det senaste tillskottet är den inhemska rörsvingeln Eleonora, som upptogs i den officiella sortförteckningen år 2021.

Att bygga upp en fröproduktion av vallväxter är ett tidskrävande arbete. Därför tar det flera år att etablera nya sorter i praktisk odling.

Att introducera utländska sorter är förstås ett undantag, då de tidigare godkänts i en officiell sortförteckning i något annat EU- land.  Frön av sådana sorter kan med mycket kort varsel tas in för att odlas här.

Odlingsarealerna för vallväxter kan uppskattas med hjälp av certifierings- och importstatistik. Enligt dem har SW Minto, Valtteri, Inkeri och Klaara varit de mest odlade ängssvingelsorterna i Finland. Karolina är namnet på den mest odlade rörsvingelsorten.

I nedan sortbeskrivningen anges sorterna på basis av beräknad totalskörd.

Markku Niskanen
Naturresursinstitutet

Rör-, raj- och ängssvingelsorterna i de officiella sortförsöken 2013-2020 som pdf.


Rörsvingel

Kora (DLF 2007) är en sort av tjeckiskt ursprung, vars hektaravkastning är den högsta av alla rörsvingelsorter.  Vårskörden är klart mindre än för ängssvingelsorterna, men tack vare sin återväxtförmåga är totalskörden betydligt högre för Kora än för ängssvingelsorterna. Kora har varit mycket avkastningsrik på de fyra sydligaste odlingszonerna, men i Lappland har skillnaderna i totalskörd utjämnats jämfört med de andra sorterna. I stränga vinterförhållanden har utvintringsskadorna varit stora på de två nordligaste odlingszonerna varför Kora lämpar sig bäst för odling i södra och mellersta Finland. Under de senaste åren har Kora importerats i rätt liten omfattning.

Eleonora (Boreal 2021) har i de officiella försöken visat sig vara en odlingssäker sort med hög avkastning. Totalskörden har i försöken i genomsnitt varit tjugo procent större än för sorten Kasper som är mätarsort för ängssvingel. Eleonoras totalskörd är också åtta procent större än för rörsvingelsorten Retu. Dess vårskörd når inte upp till de allra bästa sorterna, men tack vare sin goda återväxtförmåga är den en av de bäst avkastande svingelsorterna vid sidan av Karolina och Kora. Eleonora har klarat sig bra på alla odlingszoner. För den nordligaste odlingszonen finns dock inte ännu försöksresultat. Utvintringen har varit mycket liten på alla odlingszoner. Dess växttid (axgång) är ungefär i samma klass som övriga rörsvingelsorter. Fodrets smältbarhet har för Eleonora varit bättre än för Retu och Karoliina både i vår- och höstskörd.

Karolina (Boreal 2005) ger en nästan lika stor totalskörd som Kora. Tack vare sin vinterhärdighet har Karolina längst i norr gett en något större skörd än Kora. Karolina är en sen sort vars första skörd vid tidig slåtter haft en högre kvalitet än andra rörsvingelsorter. Fröförsäljningen av Karolina har ökat under de senaste åren.

Swaj (Lantmännen 2011) är en sort med ursprung i Sverige. Dess totalskörd har inte helt nått upp till samma nivå som de övriga rörsvingelsorterna. Vinterhärdigheten är någorlunda god och i norr har den varit odlingssäkrare än Kora och där gett en högre skörd än denna. Fröförsäljningen av Swaj har varierat under åren.

Retu (Boreal 1994) är en gammal rörsvingelsort. Dess utvintring har i försöken varit något mindre än för övriga rörsvingel och Retu har därför klarat sig bra i hela landet. Under de senaste åren har fröodlingen av Retu minskat och Karoliina har delvis ersatt den i den praktiska odlingen.

Rajsvingel

Hykor (DLF 2007) är för närvarande den enda rajsvingelsorten i sortförteckningen. Den har, precis som rörsvingel, en utmärkt återväxtförmåga. Totalskörden är dock mindre då vårskörden i försöken varit liten på grund av stora utvintringsskador. På grund av den svaga vinterhärdigheten rekommenderas Hykor för odling bara på de tre sydligaste odlingszonerna. Tillgången på frö har varierat under de senaste åren.

Ängssvingel

Santtu (Boreal 2017) är en rätt ny inhemsk sort som har en mycket hög avkastningspotential. I synnerhet vårskörden är stor och dess återväxtförmåga är en av de bästa bland våra ängssvingelsorter. Tack vare sin goda vinterhärdighet har den trivts mycket bra på alla odlingszoner. Kommersiell fröproduktion håller på att inledas.

Tored (Lantmännen 2017) är en rätt ny rikssvensk sort, vars totalskörd är stor. Vårskörden är något svag men dess mycket goda återväxtförmåga höjer totalskörden rejält. Utvintringsskadorna i norr har varit större än i genomsnitt vilket gett en lägre totalskörd i försöken i Lappland. Tillgången till frö på marknaden har tillsvidare varit knapp.

Valtteri (Boreal 2010) är en vinterhärdig sort som trivts bra i synnerhet i de krävande förhållandena i Lappland. Sorten ger en god vårskörd och dess återväxtförmåga är någorlunda god. Vallskördens kvalitet har varit hög både i vårskörd och höstskörd. Fröproduktionen har kommit bra igång.

Vestar (Lantmännen 2019) har en tämligen god avkastningspotential. Vårskörden är något svag, men en god återväxtförmåga höjer totalskörden betydligt. Vinterhärdigheten är något under genomsnittet vilket sänker odlingssäkerheten i Norra Finland. Ingen fröförsäljning har tillsvidare ägt rum på den finländska marknaden.

Vidvin (Lantmännen 2019) har en mycket god vinterhärdighet, sortens utvintringsskador har varit små ända upp i norr. Vårskörden är en av de största för våra ängssvingelsorter. Återväxtförmågan är medelmåttig. Kvaliteten både på vår- och höstskörd har varit hög. Tillsvidare ingen fröförsäljning i Finland.

Klaara (Boreal 2011) är en vinterhärdig sort vars avkastningsförmåga har tyngdpunkten på den första skörden. Dess återväxtförmåga är en aning under genomsnittet. Bästa resultat har Klaara visat på odlingszon IV. Fröodlingen har kommit bra igång under de senaste åren.

Eevert (Boreal 2015) har lyckats bäst på de tre odlingszonerna i södra Finland. Utvintringen har varit rätt liten. Avkastningsförmågan har tyngdpunkten på vårskörden och återväxtförmågan är medelmåttig. Höstskördens kvalitet har i försöken dock varit högre än genomsnittet. Fröodlingen håller på att startas upp.

Fure (Planteforks 1999) är en gammal tidig sort med god återväxtförmåga. Den högsta totalskörden når den i södra Finland. I norra Finland är utvintringen större vilket ökar odlingsrisken i någon mån. Frö har sålts under de senaste åren i liten utsträckning.

Inkeri (Boreal 2002) är en sen, vinterhärdig sort som har en medelgod avkastningspotential på vallodlingar i hela landet. Dess återväxtförmåga är genomsnittlig. I synnerhet vårskörden har haft en god kvalitet. Tillgången till frö har varit stor under de senaste åren.

Cosmopolitan (Saatzucht Steinnach, 2019) är en sort med ursprung i Mellaneuropa. Den passar bäst för odling i södra Finland. Dess återväxtförmåga är god. Utvintringsskadorna i norr har varit större än i genomsnitt vilket ökar odlingsrisken där. Cosmopolitan är mogen för slåtter 1-2 dagar tidigare än andra sorter, vilket medför att skördens kvalitet sjunker då slåttern fördröjs. Tillsvidare ingen kommersiell fröförsäljning i Finland.

Kasper (Lantmännen 1989) är en äldre sort vars avkastningspotential är på en genomsnittlig nivå. Har länge varit den mest odlade ängssvingelsorten, men under de senaste åren har fröodlingen klart avtagit.

SW Revansch (Lantmännen 2017) är en universalsort som i mycket liknar Kasper. Sorten är sen och dess skördekvalitet är något över genomsnittet både i vårskörd och höstskörd. Tillgången till frö i Finland har varit mycket begränsad under de senaste åren.

SW Minto (Lantmännen 2013) är en sen sort med en god skördekvalitet både i vår- och höstskörd. Vårskörden är dock ganska liten och återväxtförmågan medelmåttig. Utvintringen i norr är något över genomsnittet. Tillgången till frö på den finländska marknaden har varit god under de senaste åren.

Ilmari (Boreal 1999) är en något äldre sort med tämligen god vinterhärdighet men vars avkastningsförmåga inte längre är konkurrenskraftig med de nyare sorterna. Ilmari har varit en av de dominerande sorterna men under de senaste åren har fröodlingsarealen minskat en aning.

Kalevi (Boreal 1979) är en gammal sort, vars fröodling tillsvidare upphört.