Under de tre senaste åren har tre nya timotejsorter godkänts i den officiella sortförteckningen. Diandra godkändes år 2017 och Dorothy år 2019. Bägge har förädlats av Boreal Växtförädling. År 2021 upptogs sorten Liljeros i sortförteckningen. Den har förädlats i Norge.
Odlingsarealerna för vallväxter kan uppskattas på basen av certifierings- och importstatistik. Enligt dem har de mest odlade timotejsorterna under de senaste åren varit Grindstad, Nuutti, Tenho, Tuure och Tryggve.
Statistiken visar att frön av dessa sorter har utgjort mer än hälften av alla certifierade och importerade timotejfrön.
Sorterna anges nedan i en ordningsföljd som baserar sig på deras totalskörd.
Markku Niskanen
Naturresursinstitutet
Timotej i de officiella sortförsöken 2013-2020 som pdf.
Switch (Lantmännen 2013) är en sort av sydlig typ med en utmärkt återväxtförmåga. Dess totalskörd är den allra största vid sidan av Grindstad. Dess vårskörd når dock inte upp till samma nivå som de främsta. Den har drabbats av utvintringsskador på de två nordligaste odlingszonerna något mer än genomsnittet. Skördens smältbarhet har i försöken varit genomsnittlig både för vårskörd och höstskörd. Tillgången till frö är mycket begränsad.
Grindstad (Norsk lokalsort 1994) är en norsk lokalsort som odlats länge. Dess avkastningsförmåga är fortfarande mycket konkurrenskraftig. Dess återväxtförmåga är utmärkt och vinterhärdighet är god på alla odlingszoner. Det är en tidig sort vars kvalitet sjunker snabbt då skörden fördröjs.
Rakel (Lantmännen 2013) har i försöken varit den sort som haft den högsta avkastningen på de tre nordligaste odlingszonerna. Vårskörden är den största jämfört med de övriga timotejsorterna och återväxtförmågan är nästan lika god som Grindstads. Utvintringen har varit lägre än genomsnittet på alla odlingszoner. Fröproduktion har inletts och en del frön har importerats.
Liljeros (Lantmännen 2021) är en sort av sydlig typ, vars egenskaper i mycket påminner om den andra norska sorten Grindstad. Bägge har en vårskörd på medelnivå, men en utmärkt återväxtförmåga som ger dem en hög totalskörd. Liljeros har klarat sig bra på alla odlingszoner och utvintringsskadorna har varit små, även om försöksresultat från längst i norr saknas tillsvidare. Dess odlingsrytm gör att den är skördemogen två dagar tidigare än de senare sorterna. Smältbarheten har varit något sämre än för genomsnittet då sorterna skördats samtidigt. Detta bör noteras i vårskörden, så att skördens kvalitet kan säkerställas. Största utbytet får man då ensilageskörden bärgas i tre omgångar. Liljeros är en ny sort och frön för praktisk odling finns inte ännu att få.
Lidar (DLF 2011) är en mycket tidig sort av sydlig typ. Vårskörden är låg men återväxtförmågan är nästan på samma nivå som de allra bästa sorternas. Vinterhärdigheten är någorlunda god, men i norra Finland har den visat en aning mer utvintringsskador än genomsnittet. Ingen fröförsäljning på marknaden under de senaste åren.
Dorothy (Boreal 2019) är en ny sort som har mycket god vinterhärdighet, och vars avkastningspotential är jämförbar med Grindstads. Dess vårskörd är mycket stor och återväxtförmåga god. Enligt försöksresultaten är den synnerligen avkastningsrik i Lappland tack vare sin goda vinterhärdighet. Fröproduktion har kommit igång.
Diandra (Boreal 2017) har en avkastningspotential i klass med Grindstad. Vårskörden är liten men tack vare sin utmärkta återväxtförmåga är totalskörden stor. Vinterhärdigheten är rätt svag, vilket syns i en dålig skörd på de två nordligaste odlingszonerna. Ej ännu i fröproduktion.
Rubinia (Boreal 2012) är en vinterhärdig sort. Dess vårskörd är synnerligen stor, men dess återväxtförmåga når ej samma nivå som de allra främsta. Rubinia är en sen sort, som blir skördemogen ungefär två dagar senare än Grindstad. Vårskördens kvalitet har varit synnerligen god. Inhemsk fröproduktion har inletts men tillgången på den kommersiella marknaden är ännu mycket begränsad.
Rhonia (Boreal 2013) är en sort av nordlig typ och är mycket vinterhärdig. Den klarar sig allra bäst på de två nordligaste odlingszonerna. Vårskörden är rätt stor, men återväxtförmågan är medelmåttig. Fröproduktionen har kommit väl igång.
Nuutti (Boreal 2005) är en sen sort av nordlig typ vars vårskörd är stor. Dess totalskörd når dock inte upp till samma nivå som de bästa sorterna på någon odlingszon. Vinterhärdigheten är god i hela landet. Smältbarheten både i vårskörd och höstskörd har varit en aning över genomsnittet. Tillgången till frö har varit riklig under de senaste åren.
Hertta (Boreal 2016) är en mycket sen sort av nordlig typ med en synnerligen stor vårskörd. Dess återväxtförmåga är medelmåttig. Trots god vinterhärdighet når totalskörden inte upp till samma nivå som de bästa sorterna på någon odlingszon. Skördens kvalitet har enligt försöken varit över genomsnittet både i vår- och höstslåtter. Fröproduktion håller på att startas upp.
Uula (Boreal 2004) är en mycket sen sort av nordlig typ vars vårskörd är stor. Återväxtförmågan är något under genomsnittet. Trots att vinterhärdigheten är god har totalskörden varit låg i synnerhet i Lappland. Både vår- och höstskördens kvalitet har varit synnerligen god. Frötillgången har förbättrats under de senaste åren.
Tammisto II (Boreal 1994) är en gammal sort, vars avkastningspotential inte längre är konkurrenskraftig. Vinterhärdigheten är någorlunda god. Fröproduktionen har varit begränsad under de senaste åren.
Tryggve (Lantmännen 2009) är en vinterhärdig sort med hög vårskörd. Återväxtförmågan är något svagare än genomsnittet. Totalskörden har varit knappt tio procent lägre än för Grindstad på alla odlingszoner. Skördens kvalitet har varit god både i vår- och höstslåtter. Frötillgången har varit någorlunda god.
Tuure (Boreal 2002) är en sort av nordlig typ, vars vårskörd är stor men återväxtförmåga är något under genomsnittet. Totalskörden ligger under nivån för de bästa sorterna på alla odlingszoner. Sorten är mycket sen och och blir skördemogen i genomsnitt fyra dagar senare än Grindstad. Skördens kvalitet är god både i vår- och höstslåtter. Frötillgången har varit stor under de senaste åren.
Tenho (Boreal 2004) är en sen sort med medelmåttig återväxtförmåga. Vårskörden når ej heller upp till samma nivå som de allra främsta sorterna. Vinterhärdigheten är god. Också kvaliteten både i vår- och höstskörd är någorlunda god. Fröproduktionen har varit stor under de senaste åren.
Tuukka (Boreal 1994) är en sort med likadana egenskaper som Tammisto. Fröproduktionen har börjat avta under de senaste åren.
Haukila (Lokalsort, Axel Holmberg) är en finländsk lokalsort, som inte odlats för fröproduktion under de senaste åren.
Jonatan (Lantmännen 1994) är en gammal sort, vars avkastningspotential inte längre är konkurrenskraftig. Fröproduktionen håller på att upphöra.
Vähäsöyrinki (lokalsort, Vähäsöyrinki odlarring, 1997) är en lokalsort från Nivala. Dess vårskörd är stor. Återväxtförmågan är dock rätt svag, varför totalskörden är låg i hela landet. Höstskörden har enligt försöken haft en hög kvalitet. Frötillgången har varit mycket begränsad.
Iki (Boreal 1989) är en gammal sort som småningom tas ur praktisk odling. Avkastningspotentialen är inte längre konkurrenskraftig gentemot de nyare sorterna.
Nokka (Lokalsort, Jordbrukssammanslutning Nokka, 1994) är en lokalsort i Egentliga Finland. Frötillgången har under de senaste åren varit mycket begränsad.