Idag finns det omkring 900 gårdar som idkar ekologiskt jordbruk, men har konventionell djurhållning. Steve Nyholm, ordförande för SLC:s ekoutskott, säger att målsättningen är att gårdarna ska bli helt ekologiska, men att det är svårt att fastställa en tidsperiod för detta.
– Vi vet alla att gårdarnas ekonomi inte är den bästa. Har man gamla produktionsbyggnader för djur så innebär det stora investeringar att bygga om dem för ekologisk produktion.
Enligt Nyholm är alla ekoodlare medvetna om att strävan redan länge har varit att ekogårdarna ska ha all produktion ekologisk, men det är inte lätt att skynda på den processen alltför mycket.
– Gårdarnas ekonomi ska tillåta investeringarna. Vi hoppas därför på ett investeringsstöd för ekosatsningar.
Gap mellan utbud och efterfrågan
Idag har vi i Finland en ekologisk odlingsareal på mellan 12 och 13 procent och en ekokonsumtion på 2,4 procent. Som jämförelse kan nämnas att ekokonsumtionen i länder som England, Tyskland och Frankrike ligger på 5-6 procent. I Sverige är siffran cirka 7 och i Danmark cirka 11 procent.
– Vi vill ha ut mer produkter till konsumenterna. Därför är den viktigaste frågan hur vi skall få ut mera ekologiska avsalugrödor på marknaden. Också på riksdagsnivå har ekorörelsen fått kritik för att det kommer ut för lite produkter i relation till den areal som är i bruk, säger Nyholm.
Slakterierna står i en nyckelposition: det finns många ekodikogårdar men väldigt få återuppfödningsgårdar. Orsaken är att en uppfödare får endast endera bifftillägg eller ekotillägg för sitt kött.
Ett problem är också att ifall en ekogård har konventionella djur så ligger det nära till hands att hela den ekologiska vallskörden går som foder till djuren.
– SLC:s ekoutskott anser därför att stöden mer effektivt borde riktas till aktiva odlare genom att höja kraven på avsalugrödor och genom att rikta stöden till aktiv produktion genom att beakta produktionsinriktning och omsättning gårdsvis, säger Nyholm.
Utskottet anser också att ett högre investeringsstöd borde ges åt företag vid övergångsperioden.
Rikta stöden till aktiva odlare
På ekoutskottets möte diskuterades bland annat vilka de viktigaste målen för ekoproduktionen är inför kommande programperiod.
– Det viktigaste är att rensa bort skenodlare från ekostödsystemet och rikta ekostödet till aktiva odlare som producerar råvara till marknaden.
Utskottet diskuterade också ifall det borde vara olika stödnivåer för olika grödor och i fall stödet för vall borde vara lägre.
– Å andra sidan är det vallen som gör att det är klimatsmart att vara ekoodlare. Vall binder ju koldioxid och det handlar om en mycket effektiv kolbindning. Enligt vissa uträkningar binder vallen 400 kilo kol per hektar och år.
Nyholm summerar att eftersom ekoodlare förbinder sig att ha vall i växtföljden så garanterar ekologisk odling att det sker en kolbindning och att matjordslagret växer år för år.
– Det här bra för både klimatet och för bördigheten i jorden. Odlar man enbart spannmål eller rotfrukter så utarmas jorden på sikt och det binds inget kol i marken.
Ekoutskottet håller sitt nästa möte i samband med ekotankesmedjan den 11 april i Korsholm.