Som bäst diskuteras det nationella förslaget till CAP-2027. Ett förslag som från ekosidan får stark kritik. Går förslaget igenom i sin nuvarande form kan i synnerhet ekologiska djurgårdar med låg djurtäthet drabbas mycket hårt av stödnedskärningar.
– Vi är mycket bekymrade för det nationella förslaget som innebär att många av oss ekologiska husdjursproducenter kan förlora upp till 80 procent av stödet. Men det är fortfarande bara ett förslag och alla ekoproducenter som vill påverka kan göra det fram till den 10 september. Det är viktigt att vi engagerar oss nu, säger Jussi Murto-Koivisto, ekologisk mjölk- och nötköttsproducent i Pjelax i Närpes.
Murto-Koivisto är också ordförande för ÖSP:s utskott för ekologisk odling. Utskottets medlemmar har aktivt diskuteras det nya förslaget under sommaren efter att det lades fram. Enligt förslaget ska kravet på djurtäthet öka från 0,3 till 1,0 djurenhet per hektar för att få förhöjd husdjursstöd.
– Förslaget är 1,0 djurenhet per hektar, men man ska ta ställningen för en gaffel på 0,5-1,0 djurenheter per hektar. Redan att nå upp till 0,5 djurenheter per hektar är tufft och det här skapar huvudbry bland en stor del av oss producenter med låg djurtäthet, säger han.
I dag utbetalas ett ekostöd på 160 euro per hektar för en ekologisk växtodlingsgård. Utöver det får ekologiska djurgårdar ett förhöjt husdjursstöd på 134 euro per hektar. Kravet för att få klassas som djurgård är att gården alltså har 0,3 djurenheter per hektar.
Kan förlora 65 procent av stödet
Murto-Koivistos har totalt 154 nötdjur fördelade på 277 hektar odlingsmark som har miljöstödsförbindelse, vilket ger 0,42 djurenheter per hektar. Han erhåller därmed cirka 37.000 euro i förhöjt husdjursstöd med nuvarande system som är hektarbaserat.
Men enligt förslaget ska det förhöjda husdjursstödet utbetalas per djurenhet – och inte per hektar. Med det ökade kravet på en djurtäthet på 1,0 innebär det att Murto-Koivisto enbart kan få stöd för 108 djurenheter.
– Djurtätheten på min gård räcker inte till mer än 108 och det innebär att jag enligt förslaget skulle förlora 24.000 euro i stöd och endast få 13.000 euro i förhöjt husdjursstöd. Det är en minskning i stöd på hela 65 procent för min egen del.
– Dessutom beskärs stödsumman enligt förslaget från 134 euro till 122 euro, vilket innebär en minskning på 9 procent. I den minskningen ingår också att ekostödet för trädorna faller bort, säger Murto-Koivisto.
Samma situation står Josefine Norrback, som är ekologisk fårproducent i Pjelax, inför. Just för fårproducenter är det svårt att öka djurtätheten eftersom det går fem tackor på en djurtäthet. Lamm på 0-3 månader räknas inte ens med till djurenheter, medan lamm på 3 månader till 1 år är 0,06 djurenheter.
– Vi har i dag en djurtäthet på 0,5 tack vare att vi har naturbeten. Skulle vi enbart ha åkermark som bete skulle vi inte komma upp till 0,5 djurenheter per hektar. Därför kommer gårdar som enbart har åkerbete att få ta den största smällen.
– Men för vår gård kommer vi att – om förslaget går igenom – förlora cirka 50 procent av husdjursstödet, säger Norrback.
Måste få vara låg djurtäthet
Är inte kravet på djurtäthet på nuvarande 0,3 per hektar för lågt? Svaret på den frågan är nej enligt Murto-Koivisto och Norrback. Enligt dem är tanken med det förhöjda husdjursstödet som utbetalas per hektar att kompensera för ökade kostnader.
– Som ekoproducent finns krav på exempelvis större golvyta och fönsteryta och bete, vilket kostar mer. Men samhällets signal har hittills varit att ekologisk produktion ska vara en motvikt till industriell. Vi behöver tillräckligt med areal för att i långt vara självförsörjande på foder och bete och minska effekten på näringsbelastningen, säger de.
Och fortsätter:
– Samhället har varit berett att betala för det, men nu gör man en kovändning som alltså i praktiken innebär att utvecklingen går mot djurtätare ekogårdar.
Med tanke på att EU-kommissionen har som mål att andelen ekologiskt ska öka till 25 procent fram till 2030 tycker de att Finlands eget förslag är märkligt.
– I dag är 14 procent av åkerarealen och 11 procent av djuren ekologiska i Finland. Men det här förslaget riskerar minska på det ekologiska jordbruket. Regeringen har också som mål att inte initiera några stora beskärningar i stöden, men enligt förslaget riskerar ekosidan att förlora en stor del av sitt stöd, menar Murto-Koivisto.
– Som ekologisk köttproducent är jag faktiskt chockad över förslaget, fortsätter Norrback.
Drar undan mattan för många
Murto-Koivisto är medveten om att ekosidan har fått kritik för att ekologiska produkter inte i tillräckligt hög grad når butikshyllan. Men själv gör han och många andra producenter allt för att vara effektiva.
– Min ekologiska mjölkproduktion är i dag 90 procent av den konventionella. Gällande köttproduktion hör jag till den 25 bästa procenten så effektivitet finns. Samhället har förväntat sig att jag ska producera produkter och det gör jag.
– Med det här förslaget drar man undan mattan för många av oss. Minskar stödnivån så här mycket måste man som producent verkligen fundera på om det lönar sig att producera ekologiskt. Men gällande mjölken har jag inget avtal om konventionell mjölk. Så den kan jag inte bara styra om till konventionell, säger han.
Enligt Murto-Koivisto är utskottet han leder berett att bidra till stödnedskärningarna gällande delen som gäller areal i träda, enligt förslaget.
– Det är inga problem. Vi kan ge ifrån oss trädorna som är cirka 7 procent av stödet på vår gård. Men vi kan inte acceptera att vi som näringsgren drabbas så här stort. Och nu ska alla medlemmar som är ekoproducenter påverka förslaget, säger han.
Alla ska ge utlåtande
Utskottet får medhåll av ÖSP:s styrelseordförande Tomas Långgård.
– Vi i styrelsen diskuterat det här förslaget och vi kommer att anmärka i vårt utlåtande att det inte kan gå igenom i nuvarande form. Tanken kan inte vara att ekologisk husdjursproduktion ska bli intensivare, det vore ett steg i fel riktning, säger Långgård.
SLC:s ordförande Mats Nylund uppmanar alla som vill att ge utlåtande till processen. SLC kommer att ge ett utlåtande och har diskuterat med landskapsförbunden som också kommer att ge sina egna utlåtanden.
– Det viktigaste att komma ihåg är att vi står inför en helt ny programperiod med nya regelverk och grundförutsättningar. Det ska ske en omfördelningen av stöden och för Finlands regering och producentorganisationerna strävar vi efter att nå bästa möjliga resultat, säger Nylund.
Han betonar att SLC starkt stöder ekologisk odling, och vill att den ska utvecklas i takt med ökad efterfrågan.
– Vår största utmaning i dag är att 14 procent av odlingsarealen är ekologisk. Men bara 2,6 procent av produkterna i detaljhandeln och 3,4 procent av vår livsmedelsexport är ekologiska. Den andelen måste upp om vi ska få ut fullt mervärde ur ekoproduktionen och det måste ske på marknadens villkor, säger Nylund.