SLC:s ekoutskott kräver att företagare som vill övergå till ekoodling och gårdar med gällande ekoförbindelse som vill utöka gårdens ekoareal ska ges möjligheten att göra ekoförbindelse våren 2019. Det gäller i synnerhet unga producenter.
Ekoutskottet presenterade sin åsikt under en träff med jord- och skogsbruksminister Jari Leppä förra veckan och har även gett ut ett pressmeddelande om ärendet.
– Tyvärr verkar det inte troligt att vår vädjan skulle ha effekt, konstaterar ekoutskottets ordförande Steve Nyholm.
Däremot såg utskottet det som positivt att en splittrad sammanslutning på en ekogård ger företagarna möjligheten att fortsätta med ekologisk produktion på egna håll. Risken fanns att ekoförbindelsen endast skulle ha överförts till den ena parten.
Ohållbart mål om 20 procent
På SLC:s förbundskongress efterlyste minister Leppä mer marknadsdriven produktion inom ekosektorn med flera ekoprodukter i butikshyllorna. SLC:s ekoutskott ville poängtera att en hållbar övergång till mer marknadsdriven produktion kräver insatser.
– Den starka efterfrågan såväl på den inhemska marknaden som på exportmarknaden försvarar målsättningen om att utöka ekoarealen till 20 procent framtill 2020, påpekar Nyholm.
I Kantars undersökning för 2018 meddelade hela 14 procent av lantbrukarna sitt intresse för övergång till ekologisk produktion.
– Och nu meddelar myndigheterna att pengarna är slut vid 14 procent. Hur kan man då ha 20 procent som mål?
Övergången till ekoproduktion är ett resultat av många års förberedelser.
– Många etablerade företagare som satsat på utvecklingen av verksamheten ligger också i en knepig situation om ingen tilläggsmark kan inkluderas i ekoförbindelsen. Med tanke på företagarens tidsperspektiv har myndigheterna misslyckats rejält med att informera om utmaningarna med ekoförbindelserna i slutet av programperioden.
Stödpolitik och upphandling bör ses över
SLC:s ekoutskott anser att styrningen av ekoproduktionen mot mer marknadsdriven riktning ska ske kontrollerat och planerat, bland annat genom att se över stödpolitiken. Man måste satsa på utveckling av kunnande inom upphandlingsprocessen för den offentliga måltiden inom stat och kommun.
– Inom projektet EkoNU! har vi haft som mål att få in mera inhemska ekologiska råvaror i storkök, sade Nyholm. Där har statsmakten en möjlighet att styra upphandlingen, som exempel genom lite extra stöd för ekomjölk. De har verktyg om de vill, och minister Leppä lovade grunna på frågan.
Även inom export krävs mera satsningar, och Nyholm framhöll att ekologiska produkter redan färdigt har ett starkt brand som borde utnyttjas.
– Tidigare sågs ekologisk produktion som något som tävlade med konventionell odling, men det har förändrats. På ekokurserna deltog i våras 50-60 personer, när de för tio år sedan lockade 12-15 personer. Folk har börjat fundera ifall eko kunde vara en lösning för den egna gården. Och när ekoodlingen ökar minskar samtidigt överutbudet på konventionell spannmål, vilket höjer priserna. Det är till fördel för alla.
Nyholm förde också fram att EkoNu!-projektet gjort unika satsningar på ekologiska sortförsök i Finland för att odlarna ska kunna få större skördar.
– Vi söker idag med ljus och lykta efter klimatsmarta lösningar, och växelbruk är klimatsmart. Vi uppnår gränsen för fyra promille, där vi binder 400 kilo kol per hektar per år. Det rimmar inte riktigt i tiden att pengarna är slut för ekosidan när vi har en dellösning på klimatproblemet.
SLC:s ekoutskott ville också påpeka att jordbrukare och växthusodlare måste ha verksamhetsförutsättningar för att bedriva långsiktig ekologisk produktion för att det ska produceras mer ekologiskt i Finland. Tilläggsanslag till ekoförbindelserna måste hittas för att upprätthålla förtroendet för myndigheterna och hela ekologiska livsmedelskedjans framtid i Finland.