Växtskydd är inte bara avgörande för vår miljö och livsmedelsförsörjning, det spelar också en viktig roll för vår ekonomi.
#PlantHealth4Life är en flerårig och multinationell kampanj. Kampanjen leds av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), Europeiska kommissionen och 22 europeiska länder. Kampanjen syftar till att förbättra förståelsen för den nära kopplingen mellan växthälsa och vardagsliv.
Livsmedelsverket ansvarar för kampanjen i Finland i samarbete med EFSA. Oron för växternas hälsa har ökat också i Finland under de senaste åren.
Ökad turism, internationell e-handel, trähandel och förpackningsmaterial av trä har underlättat spridningen av sjukdomar och skadedjur som hotar växter. Klimatförändringen bidrar också till att skadegörarna överlever i den finska naturen.
– Det är bra att påminna finländarna om varför växthälsa är viktigt och hur det påverkar våra liv. Förutom den biologiska mångfalden utgör växterna 80 procent av vår mat, och friska växter ger goda skördar. Detta kan till och med påverka tillgången på livsmedel och konsumentpriserna. Därför är det viktigt att kampanjen #PlantHealth4Life ökar människors medvetenhet om riskerna för växternas hälsa och det ansvar vi alla har för att skydda växterna, säger Paula Lilja, specialist på Livsmedelsverkets enhet för växtskydd och gödselmedel.
Ekonomiska konsekvenser
Växtskydd är inte bara avgörande för vår miljö och livsmedelsförsörjning, det spelar också en viktig roll för vår ekonomi.
Växternas hälsa har en direkt påverkan på olika delar av näringslivet, vilket kan leda till både positiva och negativa ekonomiska konsekvenser.
Att växter hålls friska är avgörande för jordbrukets produktivitet och livsmedelsproduktion. Faktum är att växter har en dubbel inverkan på vår livsmedelsförsörjning – den direkta inverkan är när vi själva äter växter, och den indirekta är när vi använder växter som foder till lantbruksdjur.
Sjukdomar och skadedjur hos växter kan förstöra grödor, vilket leder till minskade skördar och ökade produktionskostnader för jordbrukarna. Detta kan i sin tur leda till högre livsmedelspriser för konsumenterna och eventuellt skapa livsmedelsbrister, vilket påverkar ekonomin.
Internationell dimension
Växtskydd hänger också nära samman med internationell handel. Invasiva skadegörare och sjukdomar kan leta sig in när växter och växtprodukter förflyttas över gränser, vilket kan störa handeln och orsaka ekonomiska förluster.
Att skydda växternas hälsa genom strikta importregler och certifieringar bidrar till att skydda det lokala jordbruket och förhindra spridningen av skadegörare. Exempel på dessa certifieringar är sundhetsintyg som måste följa med de flesta växter och växtprodukter som förs in i EU eller växtpasset som måste följa med alla växter som handlas inom EU.
Ett dåligt växtskydd kan leda till konsekvenser som sträcker sig långt bortom de omedelbara ekonomiska. Att bortse från växtskyddet idag kan i framtiden leda till förlust av biologisk mångfald, försämring av ekosystem och obalanser i miljön.
Växtskydd i historien
Vad kan en skadegörare orsaka? I historien finns många exempel som visar de ekonomiska och sociala konsekvenserna som kan bli följden av ett skadegörarangrepp.
Den irländska potatissvälten i mitten av 1800-talet berodde till exempel på den utbredda förekomsten av potatisbladmögel, vilket ledde till en förödande förlust av grödor och enorma kostnader i form av människoliv i landet.
Bland nutida utbrott av växtsjukdomar finns Citrus greening som drabbar citrusfrukter, och Xylella fastidiosa, en bakteriell växtsjukdom som sedan den dök upp i södra Italien 2013 har orsakat förödelse i olivlundar och infekterat och dödat svindlande 21 miljoner träd bara i den italienska regionen Puglia.
Samma sorts fall har även rapporterats runtom i södra Europa. Denna sjukdom skulle potentiellt kunna orsaka årliga produktionsförluster på 5,5 miljarder euro om den skulle spridas över hela EU.
Dessa sjukdomar har påverkat jordbruksindustrin och lett till minskade skördar, förlorade arbetstillfällen och ökade produktionskostnader.