Efter tre år med inriktning på att reda upp och nyplantera skogar efter Alfrida-stormens häftiga förstörelse betonar Ålands skogsvårdsförening nu vikten av röjningar för att främja skogsbrukets långsiktiga lönsamhet.
Skogsbonden och maskinentreprenören Ulf Vest, 54, i Finström Svartsmara har som självverksam skogsägare redan länge haft röjningar som ett skötebarn.
– Där planterade jag gran och tall för elva år sedan och jag har redan röjt två gånger, berättar han när vi kör till ett annat skifte som behöver en rejäl omgång med röjsågen.
Det är en planteringsyta på 1,5 hektar som blev totalförstörd under stormnatten mellan den 1 och 2 januari 2019. Efter Alfrida avverkades cirka 3.000 kubikmeter virke ur gårdens skogar, som totalt omfattar 60 hektar.
– Då måste jag anlita entreprenörer för avverkning och utdrivning. Det skulle ha varit alldeles för farligt att arbeta enbart med motorsågen när trädstammarna låg kors och tvärs som plockepinnar. Men annars gör jag allt arbete själv i mina skogar.
600 kubikmeter normal årsbasis
Stormen Alfrida gick hårdast fram med granarna som har stort vindfång, men också tallarna tog mycket stryk.
– Många tallar som stod kvar efter Alfrida fick sedan stammarna knäckta i en storm följande år.
Efter Alfrida-vintern har Vest nyplanterat fyra hektar skog med 2.000 plantor per hektar. Tall på torrare marker och gran på bördigare jordar.
– Och just i det här området har plantorna klarat sig ganska bra från älg- och rådjursangrepp.
Förutom röjningarna brukar Ulf Vest varje vinter avverka från 600 upp till 1.000 kubikmeter. En del av virket behövs för uppvärmning hemma på gården.
Färdigt kluven brännved säljer han däremot inte, utan enbart tre meters massaved ifall någon vill köpa.
Röjer bort all lövsly
Österbottningen Ulf Vest flyttade till Åland år 2009 från Lillby i Pedersöre, där hans tvillingbror Tom Vest nu driver släktgården med skogsbruk och ett nittiotal kor med mjölkningsrobot.
Innan flytten till Åland hade Ulf studerat vid Lannäslunds lantmannaskola där det också fanns skogsutbildning, som kom väl till pass när han gifte sig med Kristina, född Sjölund, och de tog över hennes hemgård i byn Svartsmara som ligger ganska mitt på fasta Åland.
– Kristina var med och jobbade i skogen innan hon tyvärr dog i cancer för två år sedan.
Till skillnad från en del andra skogsägare sparar Ulf endast gran- och tallplantor vid första röjningarna.
– På större skiften kan ändå hända att jag låter någon björk stå kvar. Lövträd sparar jag där det misslyckats med gran eller tall. Vanligtvis föredrar jag också kalavverkningar, men brukar förstås lämna en del fröträd.
Välskött skog ger bästa avkastningen
Ålands skogsvårdsförenings verksamhetsledare Torbjörn Björkman konstaterar att röjningar och annan skogsvård kommit att släpa efter när skogsägarna de senaste åren tvingats rikta in sig på att reda upp efter Alfrida. Också ökande angrepp från granbarkborren har påskyndat antalet slutavverkningar.
Efter Alfrida-stormen år 2019 sjönk exempelvis de åländska röjningsarealerna till bara en dryg tredjedel eller 334 hektar jämfört med 838 hektar för rekordåret 2015.
– Därför är det nu viktigt att skogsägarna under de kommande åren satsar mera tid plantskogsvården. En välskött skog ger den bästa avkastningen, förklarar Björkman.
Verksamhetsledaren hänvisar också till att landskapsregeringen i år låtit scanna de åländska skogarna. Han hoppas nu att skogsägarna redan nästa sommar kan ta del av de nya siffrorna som hjälp för planeringen av hur deras skogsfastigheter kan utvecklas på bästa sätt.
– Målsättningen för ett hållbart skogsbruk är att ha skogar i alla åldersklasser och en jämn utvecklingsklassfördelning och då är plantskogsröjningen en av de viktigaste åtgärderna, betonar Björkman.
Han poängterar också att syftet med röjningar inte bara är att producera framtidens timmer, utan också att åstadkomma friska och vitala plantskogar som klarar klimatförändringarna.
En aktiv skogsvård är enligt Björkman den bästa klimatåtgärden. Då binds koldioxid mer effektivt och skogen producerar förnybar träråvara som ersätter energi från fossila bränslen.
– Livskraftiga skogar klarar också stormar bättre samtidigt som de har bättre motståndskraft mot sjukdomar.
Tips för skogsägare om bästa röjningen
Torbjörn Björkman tipsar att de flesta större skogsorganisationerna både i Finland och Sverige har utmärkt information på nätet om hur självverksamma skogsägare kan göra röjningar och också när de ska röja samt vilka naturvårdshänsyn som bör beaktas.
Och skogsägare som inte själva har möjlighet att röja kan få hjälp via Ålands skogsvårdsförening där det finns anställda skogsarbetare och företagare som kan göra jobbet.
– För röjningsarbetet kan skogsägaren dessutom få hälften av kostnaderna ersätta upp till 200 euro per hektar, påpekar verksamhetsledaren.