I Saltvik på norra Åland finns många fornlämningar från stenåldern, vilket begränsar skogs- och andra markägares möjligheter att utnyttja sina marker.
När Ryssböle gård våren 2022 skulle göra nyplanteringar på ett avverkat skogsskifte med gravhögar från stenåldern krävde exempelvis landskapets kulturbyrå att markberedningen inte fick göras maskinellt. Detta trots att museifolket tidigare hade godkänt att avverkningen på skiftet fick göras med moderna skogsmaskiner.
Till och med chefen för landskapets skogsbruksbyrå förordade maskinell markberedning, men ändå måste arbetet göras enbart med handkraft.
Via Ålands Skogsvårdsförening fick gården den mycket arbetskrävande skogsplanteringen utförd, men arbetet blev förstås dyrare på grund av utebliven markberedning och landskapet betalade ingen ersättning för extrakostnaderna.
– Så nyplanteringen blev både dyrare och sämre eftersom fler plantor nu kommer att dö och måste planteras om därför att markberedningen inte fick göras på bästa sätt. Detta är ytterligare en allmännytta som jag som markägare får bära utan ersättning samtidigt som produktionen av förnyelsebar råvara hämmas, påpekar Simon Karlsson, som i maj i år tog över den gamla släktgården i Ryssböle.
Bär vittnesmål om Ålands historia
På landskapsregeringens hemsida konstateras att kulturbyrån enligt lagen granskar alla skogsbruksärenden där fornlämningar berörs och ”informerar om vilka arrangemang som gäller vid avverkningen”.
Där påpekas också att sedan granskningen infördes 1989 har ingen skadegörelse inträffat i samband med planerade skogsbruksåtgärder.
– Skogsägarna visar många gånger stort intresse för de kulturhistoriska lämningar som finns på deras marker och som bär vittnesmål om Ålands äldre historia, skriver kulturbyrån.