Förhandlingarna om Brexit börjar få kaotiska drag. Ett halvt år före britternas eventuella utträde vidgas klyftan mellan Storbritannien och EU vidare utan tecken på förlikning. Också på hemmaplan stöter premiärminister Theresa May på patrull.
Premiärminister Theresa May vill uttryckligen behålla en frihandelszon för varor för att upprätthålla den tullfria handeln med EU. Hon avvisar däremot EU:s tre övriga friheter om rörlighet för personer, tjänster och kapital.
En ovanligt enig skara av EU-ledare har med eftertryck avvisat Theresa Mays planer på ett partiellt frihandelsavtal mellan Storbritannien och EU. Den brittiska premiärministern upplevde ett förnedrande nederlag på toppmötet i Salzburg nyligen.
Förslaget till en fortsatt frihandel mellan Storbritannien och EU efter Brexit fick en veritabel knockout. EU-ledarna sade tydligt ifrån att britterna inte ska få plocka några russin ur kakan. Utanför EU existerar ingen parallell inre marknad.
Antingen är man medlem i klubben på klubbens villkor, eller så stannar man vackert utanför, uppges EU:s chefsförhandlare Michel Barnier ha sagt. Samma regler ska gälla för alla.
EU menar allvar
EU bluffar inte. Bryssel och EU:s medlemsländer anser att den inre marknaden alla gånger är viktigare än ett förlorat brexitavtal med Storbritannien. Ett brittiskt utträde ur EU vore illa nog men konsekvenserna blir värst för britterna själva.
Om Theresa May mot förmodan ännu skulle få något slags avtal med EU, återstår svårigheterna att baxa det igenom det egna parlamentet. Politikerna inom regeringspartiet Tory är splittrade. Detsamma gäller oppositionen Labour.
Där vinkar politikerna med alternativ som nyval eller en förnyad omröstning om Brexit. För Theresa May är ingetdera alternativet någon verklig option. Problemen fortsätter att hopa sig om EU håller fast vid sin hårda linje.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel sade på tisdagen att förhandlingarna nu går in i ett avgörande skede. De politiska avgörandena måste falla inom sex till åtta veckor, då också svåra beslut kan bli aktuella.
Merkel upprepade EU:s ståndpunkt. Britterna kan inte göra anspråk på en del av den inre marknaden som de har mest nytta av. Det gäller att ta hela paketet med alla förpliktelser. Där måste förhandlarna finna förnuftiga lösningar, tillade Merkel.
Det finns gott om problem som måste lösas. Den mest brännande frågan är den brittisk-irländska gränsen, där tullformaliteter hotar att lamslå den livliga gränsöverskridande trafiken.
Theresa May vill lösa frågan med en frihandelszon för varor. Det går EU inte med på, eftersom det vore en eftergift till de brittiska brexitkraven. Alternativet är en hård tullgräns införas mellan Irland och Nordirland, men den vill ingen ha.
EU ser en möjlighet att förlägga tullkontrollerna till havet mellan Irland och Storbritannien. Den lösningen betraktar May som otänkbar eftersom den skulle symbolisera ett angrepp på det förenade kungadömets territoriella enhet.
EU-förhandlaren Michel Barnier har försökt avdramatisera gränsfrågan men i själva verket håller Bryssel fast vid sin hårda linje. Utan ett avtal med London, borde Nordirland stanna kvar som en del av EU:s inre marknad.
Jordbruket står inför förändringar
En hård Brexit skulle enligt studier höja priserna på livsmedel i Storbritannien med i medeltal 12 procent. Priset på nötkött och ost kunde stiga betydligt mer. Å andra sidan ser de inhemska producenterna nya chanser att producera för hemmamarknaden.
Ett stort problem för jordbruket kan bli tillgången på utländsk arbetskraft. I dag kommer 99 procent av alla utländska säsongarbetare från östeuropeiska länder. Redan i år har många producenter haft svårigheter med skörden i brist på utländsk arbetskraft.
De ekologiska producenterna är en grupp som hotas av allvarliga konsekvenser om en hård Brexit genomförs. Enligt producenterna måste det brittiska certifieringssystemet först godkännas av EU, innan produkterna får exporteras till kontinenten.