Hur kan man befrämja arbetsrelaterad inflyttning till landsbygden? Möjligheter till distansarbete och multilokala lösningar var i fokus på inspirationswebbinariet ”Livet efter pandemin – en ny rural livsmiljö”. Några aktuella projekt i Nyland och Åboland belystes också.
Intresset för boende och distansarbete i lugnare och säkrare landsbygdsmiljöer har ökat märkbart under coronakrisen.
– Det råder ett verkligt momentum för landsbygden i fråga om digitalisering och olika utvecklingsfrågor. Någon väg tillbaka till den situation som fanns före pandemin finns inte, konstaterar Ann-Sofi Backgren, koordinator för Smarta landsbygder i Svenskfinland och Norden.
Sociologen och arbetsmarknadsforskaren Mika Helander vid Åbo Akademi understryker att villkoren för distansarbete har förnyats. Helander betonar också att det inte behöver handla om personer som ständigt vistas på landsbygden.
– Det finns praktiska och byråkratiska problem med multilokalitet. Det borde till exempel vara möjligt att registrera sig på två orter.
– Arbetstidsautonomi är en annan viktig faktor. Detta kommer att i högre grad bli en förhandlingsfråga för arbetsgivare och arbetstagare.
Behovet av fastigheter ökar på landsbygden. Att göra om nedlagda byskolor till ”industriparker” för IT-samhället är ett konkret exempel på nytänkande ute i byarna.
– För att den kreativa klassen – exempelvis forskare, designers, planerare, konstnärer, programmerare och hantverkare – ska kunna trivas i dessa miljöer skulle det behövas en tolerant, liberal och öppen kultur på det lokala planet, säger Helander.
Det förutsätts även kommunala satsningar för att kunna erbjuda inflyttare grundläggande basservice såsom skola, dagvård och hälsovård.
– Därtill behövs det ett lokalt ställe där folk kan samlas och ta del av program och umgänge. Det måste inte nödvändigtvis vara en pub. En närliggande motionsled är av stor betydelse för trivseln, säger Helander.
Distansarbete i Karistrakten, inflyttningslotsar i Nagu
I bysamhället Backgränd utanför Karis, med cirka 250 invånare, har den lokala hembygdsföreningen valt att satsa på en distansarbetshub.
– Det bör skapas möjligheter att bo och verka i den här miljön. Tvärtemot vad många tror är det inte många av oss bybor som är jordbrukare på heltid, säger Sara Wilson, sekreterare i Backgränd hembygdsförening.
– Redan innan coronakrisen bröt ut, i januari 2020, beslöt föreningen satsa på att utveckla möjligheterna till distansarbete, säger Wilson.
Den tilltänkta platsen är vindsvåningen i ett FBK-hus som är granne med hembygdsföreningens eget högkvarter Backdala.
– Vi bollar med olika idéer som bäst. Målet är att kunna inleda verksamhet under det här året. Bland annat hör en uppiffning av FBK-husets kök till planerna. Det gäller också ordna ett vettigt bokningssystem och se över olika slags praktiska frågor, säger Wilson.
I Nagu med cirka 1.500 invånare har befolkningsutvecklingen varit ganska stabil under de senaste femtio åren.
Inflyttare är välkomna till skärgårdssamhället och föreningen Pro Nagu har skapat portalen nagubor.fi som innehåller matnyttig information för potentiella inflyttare.
Information om såväl ortens service och tjänster som lokala värdegrunder riktas till olika målgrupper: barnfamiljer, företagare och seniorer.
– För de olika målgrupperna finns det lokala inflyttningslotsar som inflyttare kan ta kontakt med för att få råd och hjälp, säger Annastina Sarlin, ordförande för Pro Nagu.
– Det råder brist på hyresbostäder i Nagu. Säsongsboendet är viktigt för oss. Det vore viktigt att kunna omvandla fritidsboende till året-runt-boende via bättre möjligheter till distansarbete.
– Samtidigt borde det även göras en kartläggning av tomma fastigheter som kunde hyras ut framöver, säger Sarlin som också är aktiv inom Nordiska skärgårdssamarbetet.
– Dessutom bör en lokalekonomisk analys, inkluderande en utredning av boendekostnader och olika avgifter i skärgårdsbyn, göras, tillägger Sarlin.
Digitala nomader har ökat med 140 procent
Maria Svensson-Wiklander är en av grundarna till Remote Lab- ett Östersundsbaserat och globalt kunskaps- och utvecklingsnav för framtidens platsoberoende arbetsliv.
– Undersökningar har visat att fyra av tio storstadsbor i Sverige skulle kunna tänka sig att flytta om de hade möjligheter att distansarbeta. Under coronapandemin har inte mindre än 23 miljoner amerikaner visat intresse för distansarbete.
– Antalet så kallade digitala nomader har ökat med 140 procent på senare tid. Endast i USA handlar det om 10,9 miljoner individer, säger Svensson-Wiklander.
– Att folk väljer bostadsort främst med tanke på den egna livsstilen är en tydlig trend idag, tillägger Svensson-Wiklander.
Författaren Antti Tuuri är sedan 1978 bosatt i Helsingfors. Sedan cirka 15 år tillbaka äger han även ett hus i Molpe där han med sin fru tillbringar upp till fyra, fem månader årligen. Skrivarbetet är inte på något vis bundet till någon viss ort, betonar han.
– Vi trivs mycket bra i Molpe och vi har blivit väl mottagna. Vi har från början gått in för att prata svenska eftersom byn är svenskspråkig.
– Ett klart minus är avsaknaden av en bybutik i dagens Molpe. Människor träffas inte som tidigare i byn. Butiken har varit en viktig central för förmedlande av lokal information, säger Tuuri.
Inspirationswebbinariet arrangerades den 3 maj av temagruppen Smarta landsbygder i Svenskfinland och Norden samt Landsbygdsnäverkstjänster Seinäjoki.