PEFC Finland och Suomen Latu utmanar finländarna att sova ute natten mellan lördag och söndag den 8 september.
– Med hjälp av det här evenemanget vill vi främja en hållbar användning av våra skogar samt uppmana finländarna att vistas och röra sig i skogen, alla på sitt eget sätt, säger Suomen Latus verksamhetsledare Eki Karlsson.
Under natten kan man sova antingen på sin egen gård eller på sin balkong; i tält eller under bar himmel. Arrangörerna ordnar också med åtta stycken så kallade skogshotell på olika håll i Finland, men de platserna blev fullbokade på en dag.
– Då evenemanget ordnades i juni i fjol sov 130.000 finländare ute. Kampanjen Sov ute (Nuku yö ulkona) fick ett osannolikt stort genomslag, tack vara sociala medier. Med en budget på under 10.000 euro nådde vi 3 miljoner människor, säger Karlsson, som hoppas på nytt rekord i år trots att tidpunkten för att sova ute är mer extrem än i fjol.
Forskningen visar på skogens läkande kraft
Att vistelse i skogen är hälsosamt för kropp och själ är ingen nytt, men nu börjar forskningen så småningom komma med vetenskapliga belägg för att så är fallet.
–Det finns inte tillräckligt många långtidsstudier om naturens påverkan på hälsan, men vi vet att de som har mer kontakt med naturen oftast mår bättre. Och grunden för detta läggs redan i barndomen. Därför är det så viktigt att få ut barnen i skogen redan när de är små, säger forskaren Ann Ojala på Naturresursinstitutet Luke.
Långtidsstress på jobbet, för mycket mat och för litet rörelse är verkligheten för alltför många i dag.
– Det här leder till depressioner, inflammatoriska sjukdomar, diabetes med mera, säger Ojala.
Och det är här naturen kan fungera som medicin.
– Skogen har en regenererande och läkande effekt. Ju mer grönområden det finns i en stad, desto bättre mår människorna. Vistelse i naturen drar snabbt ner stressnivåerna och det finns också forskning som tyder på att närhet till naturen främjar och ökar de sociala kontakterna människor emellan.
På Naturresursinstitutet forskar man också i de eventuella positiva effekterna av virtuell natur, som att se på naturbilder och höra på naturljud. I undersökningen Virtunature får deltagarna bland annat sitta i 15 minuter och titta på naturbilder.
– Vi undersöker ifall virtuella naturmiljöer kan stöda välmående i arbetet. Vi väntar med spänning på resultaten som publiceras i en rapport nästa sommar, säger Ojala.
Närskogarnas viktiga roll
Ett stort problem i dag då allt fler bor i städer, är att de naturliga närskogarna försvinner. Ny bebyggelse sker till 65 procent på gammal skogsmark. Och ändå är det just närskogarna som är viktiga i vardagen.
– Naturen borde inte finnas på längre avstånd än 300 meter. Längre än så orkar och hinner folk inte ta sig. Nationalparker i all ära, men till sådana ställen kanske man tar sig på veckosluten. I vardagen är det närskogen som gäller. Och speciellt viktig är den för barnen och de äldre, säger Ojala. Därför borde skogen alltid tas med i samhällsdebatten.
Många småbarnsföräldrar är också bekymrade över att daghemsgårdar och lekparker blir alltmer sterila. Naturliga element som träd och stenar försvinner och ersätts med klätterställningar och gummimattor.
– Barn gillar träd och väljer instinktivt ett träd framom en tom lekplan. Många av oss har en nära relation med ett träd, en viss sten i skogen eller dylikt. I Holland ser man nu en utveckling bort från sterila skol- och dagisgårdar. Där gör man sig av med plastiga lekställningar och förgrönar istället genom att hämtar in träd och natur till gårdarna.
Ojala poängterar att barnets relation till naturen skapas då barnet är under 12 år.
– Skogsmulleverksamheten är fin och ett bra sätt att få barnen till skogs redan när de är små. Fint är också att den nya läroplanen främjar upplevelsebaserat lärande. Min dröm är att vi i framtiden skulle kunna skapa en digital plattform när alla skogar och uteområden skulle finnas samlade på en och samma adress. På det sättet kunde digitala verktyg främja utevistelse och en skogsrelation för så många som möjligt.