På mer än 100.000 hektar snötäckta åkrar väntar höstsått vete på sommaren. Det är den största arealen för höstvete någonsin i Finland, uppger Naturresursinstitutet.
Sådden av höstråg var omkring 27.000 hektar, det vill säga endast något mer än vanligt.
Den höstsådda arealen för rybs och raps var också stor, cirka 10.000 hektar. Arealen är dubbelt så stor som året innan och den största höstsådda arealen av oljegrödor på många decennier i Finland.
Största delen, hela 95 procent av den spannmål som odlas på de finländska åkrarna, sås vanligen på våren, precis i början av växtsäsongen. Endast omkring 5 procent av spannmålsgrödorna sås föregående höst, före vintern.
– Nästa sommar kommer andelen höstsådda grödor att öka till 13 procent, förutsatt att grödorna övervintrar och behåller sin växtkraft över vintern. En spannmålsareal på över 130.000 hektar väntar på våren. Där ingår också några tusen hektar höstkorn, säger överaktuarie Anneli Partala vid Naturresursinstitutet.
De nordliga växtförhållandena i Finland är inte lika gynnsamma för höstsådd som i övriga Europa. Vintern kan skada de höstsådda grödorna, och färre spannmålssorter lämpar sig för den kortare växtsäsongen i Finland.
Dessutom kan tidsutrymmet för höstsådd i Finland krympa till bara några dagar, när vintern gör intåg och såddmaskinerna får stå till våren.
Vårsådd spannmål är sällsynt i Centraleuropa och även i vårt grannland Sverige. Spannmålsarealen i Finland är ungefär lika stor som i Sverige, men i Sverige är mer än hälften av den arealen höstsådd.
I höstas var den höstsådda arealen av vete i Sverige fyra gånger större än i Finland. Arealen för höstsådda oljegrödor var så mycket som tio gånger större än i Finland.
Utnyttja hela växtsäsongen
Spannmålsskörden 2021 var liten. En lika liten spannmålsskörd bärgades senast för 29 år sedan. Alla vårsådda spannmålsgrödor gav en dålig skörd, medan höstsådda spannmål gav en god skörd per odlingsareal.
Hektarskörden av vårvete (cirka 2,7 ton per hektar) uppgick liksom hos de övriga vårsådda spannmålsgrödorna till endast cirka 70 procent av tioårsgenomsnittet. Däremot översteg hektarskörden av höstvete (cirka 4,8 ton per hektar) den genomsnittliga skördenivån och uppgick till 115 procent av snittskörden.
Den goda skördenivån för höstsådd vete uppmuntrade fler lantbrukare till höstsådd på en rekordstor areal.
– Ökningen av den höstsådda arealen kan också betraktas som en miljögärning. Grödorna som börjat gro under hösten skyddar åkern under höstregnen och vårfloderna. Då hålls näringsämnena fosfor och kväve bättre kvar i åkern och läcker inte ut i vattnet där de orsakar övergödning, säger Anneli Partala.
Nästan en fjärdedel av rågen odlas ekologiskt
Ekologisk höstråg stod för nästan än en fjärdedel av den höstsådda arealen av råg, eller omkring 6.300 hektar.
Även hos höstsådd rybs och raps utgjorde ekologisk odling en betydande del; arealen på omkring 3.300 hektar motsvarar cirka en tredjedel av odlingsarealen.
Höstvetearealen som odlas ekologiskt var däremot endast fyra procent, det vill säga cirka 4.400 hektar.
Preliminära uppgifter om den höstsådda arealen inhämtades genom Naturresursinstitutets statistikförfrågan om skörden på 6.100 gårdar. Förutom höstsåddsarealer inhämtades information om andelen direktsådd. Uppgifterna finns tillgängliga i Naturresursinstitutets statistikdatabas för hela Finland och uppdelade enligt NTM-centralområdena.