Internationellt 1 B Webben
Heta värmeböljor har denna sommar avlöst varandra i södra och mellersta Europa. På många håll har torka skadat växtligheten. FOTO: Landpixel
Tema

Den globala försörjningen med
spannmål haltar betänkligt

Noteringarna på spannmål har fluktuerat betänkligt de senaste månaderna. Krigstillståndet i EU:s kornbod Ukraina har rubbat balansen på marknaderna. Dessutom har torka hämmat utvecklingen av grödorna på många håll i Europa.

Klimatologer och meteorologer varnar detta år för negativa effekter av värmeböljor i både Europa och USA. Ställvis befarar experterna kännbara skördeförluster. EU-kommissionen har följaktligen dragit ned sina prognoser för spannmålsskörden.

Enligt den JRC-bulletin som EU-kommissionen publicerade i juli har utsikterna för en riklig skörd tydligt minskat i de viktiga mellan- och sydeuropeiska spannmålsländerna. En utbredd torka har sänkt förväntningarna, särskilt för vårgrödorna.

Kommissionens experter är bekymrade när det gäller skördarna i Europas östra delar. Norra Rumänien, östra Ungern samt västra och södra Ukraina har upplevt svår torka med höga temperaturer. Detta har en stark negativ påverkan på skörden.

Kriget i Ukraina är en osäkerhetsfaktor

Rumänien står vanligen för omkring 10 procent av EU:s veteproduktion och en fjärdedel av exporten. Detta år kan landets veteskördar minska med en fjärdedel, enligt preliminära uppskattningar.

Andra problemområden är Spanien, södra Frankrike, centrala och norra Italien, Österrike samt centrala Tyskland. Regnen har uteblivit under växtperioden och solen har stekt på de packade fälten. Temperaturerna har i vidsträckta områden stigit till 40-gradersstrecket.

Kriget i Ukraina har utan tvekan bidragit till allvarliga störningar i den globala livsmedelsförsörjningen. Ryssland och Ukraina hör till de viktigaste exportörerna av spannmål.

Sedan Rysslands angrepp mot Ukraina tidigare i år har landets export av spannmål praktiskt taget lamslagits för en lång tid. Kriget pressade upp mat- och energipriserna och inskränkte särskilt Ukrainas export av vete till utvecklingsländerna.

Efter förhandlingar under bland annat FN:s och Turkiets överinseende har parterna kommit överens om en modell som åtminstone delvis borde lösa blockaden. Men Ukrainas export är beroende av de deltagande parterna och är allt annat än tryggad.

Det är fortfarande oklart hur stora mängder spannmål Ukraina förmår exportera på basen av den aktuella överenskommelsen. Det är knappast troligt att exporten av spannmål kan stiga till tidigare nivåer, eftersom Ukraina också har det kämpigt med den nya skörden.

Globala konflikter förmörkar utsikterna

Ukraina är en av de viktigaste aktörerna i den globala handeln med spannmål och spelar en viktig roll för försörjningen av flera afrikanska utvecklingsländer. Konflikten om Ukraina är emellertid inte det enda frågetecknet som stör världshandeln med spannmål.

Två viktiga livsmedelsorgan inom FN utfärdade nyligen allvarliga varningar om flera hotande globala matkriser. FN pekar bland annat på riskerna för klimatchocker som torka och efterdyningarna i spåren av Covid 19-epidemin.

Den dystra bedömningen bygger på en rapport som har utfärdats av två Rom-baserade organisationer – World Food Program (WFP) och FN:s livsmedelsorganisation FAO. Enligt rapporten hotas miljontals människor av globala matkriser.

WFP-chefen David Beasly varnar för en kris som överskuggar både den arabiska våren 2011 och livsmedelskrisen 2007-2008, då 48 nationer skakades av politiska upplopp och protester. Enligt Beasley är de nyaste matkriserna i Indonesien, Pakistan, Peru och Sri Lanka bara toppen av isberget. Rapporten uppmanar till brådskande humanitära åtgärder för att täppa till ”hotspots” för hunger.

Den globala försörjningen med spannmål är och förblir sannolikt instabil. Priserna på livsmedel och energi har kontinuerligt stigit i världen. Effekterna är särskilt allvarliga i trakter där ekonomiska problem, hungersnöd och inflation råder hör till dagordningen. Klimatchocker med återkommande torka eller översvämningar förvärrar situationen lokalt, då produktionen av livsmedel förhindras. Exempel på sådana ”hotspots” är Somalia, Etiopien och Kenya samt södra Sudan.