Senaste tiden har rubricerats att den ekologiska odlingen är sämre för klimatet än den konventionella. Påståendena grundar sig på en forskning som påvisat att ekologiska odlingen kräver större areal för att producera samma mängd mat. Antagandet går vidare ut på att då marknaden är global och skörden mindre i ekologisk odling är följden att regnskog skövlas för att upprätthålla utbudet.
Intressant utgångsläge, ska vi gå in för detta tänkesätt så betyder det att varenda servicestation, motorvägsavsnitt, industriby eller nöjespark som byggs på befintlig odlingsmark, orsakar att regnskog skövlas och byggobjektet belastas av den mängd kol som regnskogen och marken under bundit.
Undersökningen hade fler brister, en var att man utgick från att produktionen ska bibehållas på samma nivå. I dagens läge är maten på tok för billig, så billig att en tredjedel av maten slängs. Slutar vi slänga mat, kan vi producera den mat vi behöver ekologiskt redan idag. Ett annat fel i undersökningen var att man inte tog det kol som binds i marken i beaktande.
Det finns en viss mängd kol som cirkulerar, i vattnet, luften, marken, lagrad i träd, växter, osv. Den totala mängden kol i cirkulation har dock hela tiden ökat då vi använder fossilt kol, till exempel olja och stenkol. Samtidigt har vi minskat på det lagrade kolet, skog har ersatts med betong, regnskog med odlingar. Kolet har inte försvunnit, utan hittas nu som koldioxid i luften, vilket lett till klimatförändringen. Nu försöker man hitta lagringsplats åt kolet och åkern vore idealet, där blir kol till mull och mull bidrar till höjda skördar. Hur ska man få kol i marken? Jo, genom växter. En hög spannmålsskörd kan bibehålla en duglig nivå på kol i marken men om man ska höja andelen kol eller eftersträva att hålla en högre kolhalt i marken krävs vall, fånggrödor, växttäcke och organiska gödselmedel. Allt detta är även möjligt i konventionell odling men vardag och krav i den ekologiska odlingen. Då vi beaktar den koldioxid som ekologiska odlingen binder i form av kol i marken väger det upp den klimatpåverkan som de mindre skördarna orsakar. Vad göra med vallen, vi människor kan ju inte äta den? Bästa alternativet ur klimatsynvinkel är betande djur. Detta är även möjligt i konventionell odling men i den ekologiska odlingen har vi en certifiering med ett beteskrav och årlig övervakning.
Jag menar inte på något sätt att alla ska börja producera ekologiskt. Den ekologiska produktionen är ett komplement till den konventionella men det jag hoppas är att vi ska försöka lära oss av varandra, samarbeta och hjälpas åt, inte stå och dela snedvridna forskningsresultat på Facebook utan att ta reda på fakta.
Jussi Murto-Koivisto,
ekomjölk- och ekoköttproducent,
ordförande för Svenska Österbottens Ekologiska Förening.