Rekordhöga kostnader har fått många jordbrukare att ta sig en funderare inför kommande odlingssäsong. Några av dem är Johnny Granqvist och Tobias Dahlblom. Men de ser också att situationen på sikt kan gynna jordbrukarna i form av stigande producentpriser.
– Jag har aldrig upplevt en sådan här situation tidigare och jag tror att odlingsarealen kommer minska i år, säger Johnny Granqvist, spannmålsodlare i Övermark i Närpes.
Läget är utmanande för i stort sett alla jordbrukare för tillfället. Gödselpriserna har stigit med nästan femtio procent sedan sommaren samtidigt som bränslekostnaderna också stigit märkbart. I likhet med Granqvist går nu många och funderar på den kommande odlingssäsongen.
– Jag odlar korn och havre och har också i växtföljden mycket vall som jag bara brukar slå ner. Jag har också viltåker, men i år blir det ingen sådan för man kan inte få stöd för växttäcke vintertid för den, säger Granqvist.
Han kommer kanske också att minska på kvävegödslingen på jordar där vallen kan ha tillfört tillräckligt med kväve.
– Där kanske jag klarar mig med 50-60 kilo kväve per hektar och tanken är att överlag minska på gödselmängden, trots att jag egentligen är emot det. Om man en gång odlar något är det viktigt att satsa ordentligt, säger Granqvist.
I valet och kvalet med sockerbetor
Bredvid honom sitter Tobias Dahlblom, äggproducent i Pörtom. Det som skapar mest huvudbry för honom är om det alls blir någon odling av sockerbetor i år.
– Prisjusteringen blev så liten efter senaste förhandlingar att det inte alls täcker de stigande gödselkostnaderna. Jag blev faktisk förbannad över det nya kontraktet och jag är nu i valet och kvalet gällande sockerbetsodlingen, säger han.
Gemensamt för de båda är att de köpte gödsel i september när det i förhållande med dagens priser var förmånligt. Då kostade ett ton gödsel cirka 450 euro. I dag är priset nästan 950 euro tonnet.
– Det var ett lyckat drag med tanke på att gödseln är svindyr nu. Jag har också utsäde och kommer att odla relativt normalt bortsett från då om det blir sockerbetor eller inte. Om fallet är det senare kanske jag satsar på bondböna, säger Dahlblom.
Granqvist fortsätter:
– Min uppfattning är att läget är delat. Det finns många som köpte gödsel när priserna var på väg upp, men det är också många som inte har gjort det och står inför stora kostnader. Många av dem kommer att minska på odlingsarealen.
Dahlblom säljer hela kornskörden som foderspannmål och köper allt foder för äggproduktionen som allfoder. Foderkostnaderna följer spannmålspriset så hans foderkostnader har nu också skjutit i höjden.
– I dag är lönsamheten så pressad att det går runt, men inte mycket mer. Vi producenter väntar på kompensation men har inte fått det ännu och den stora frågan är om det blir av. Jag har hört rykten om att förhandlingar pågår men att handelskedjorna bojkottat dem. Det är tydligt att det inte går att förhandla rättvist med handelsparterna, menar Dahlblom.
Det gäller också för många andra jordbrukssektorer, påminner Granqvist.
– Undersökningar visar att konsumenterna är villiga att betala ett högre pris om det går till bonden. Handeln kunde få en hjältestatus och komma jordbrukarna till mötes – men väljer att inte göra det. Det måste tydligen bli brist på livsmedel för att producentpriserna ska stiga, säger han.
Brist kan leda till högre priser
Som det är nu menar de att marknaden inte fungerar som den ska. Stigande produktionskostnader borde synas i producentpriserna men så är det inte.
– Det är inte bara i Finland det är så här utan också globalt. Men jag tror faktiskt att den här situationen kommer att leda till minskad livsmedelsproduktion och brist – och det kan medföra att producentpriserna stiger, säger Dahlblom.
Granqvist håller med. Han tycker det ska bli intressant att se vilka effekterna blir om höga insatskostnader minskar på produktionen i år.
– Jag tror verkligen att det här kan bidra till något positivt för jordbrukarna. Ingen vet vart det far, men blir det livsmedelsbrist tror jag att vi kan se fram emot stigande priser. Det är mycket negativt nu, men jag tycker det är viktigt att vi också försöker ha framtidstro, säger han.
Duon diskuterar ivrigt lagerhållningen av spannmål. Dahlblom frågar sig hur havre i september kunde kosta 300 euro tonnet när det i lager fanns havre för ett år framåt i maj redan innan skörden 2021.
– Historiskt vet jag att de teoretiska lagren inte överensstämmer med de verkliga. Jag är övertygad om att lagren är skruvade uppåt teoretiskt för att priserna ska hållas nere. De höga priserna nu är ett tecken på att lagren inte alls är på en nivå som uppges, tror Dahlblom.
Båda har också funderat på att lägga om till ekologisk odling och produktion i syfte att förbättra lönsamheten. Men det största hindret för Granqvist är ogräsbekämpningen.
– Det är nog ogräset som har gjort att jag inte gått över till ekologiskt och går jag in för det får jag också förvänta mig lägre skördar. Produktionskostnaderna är också höga inom ekoodlingen med tanke på att den mekaniska bekämpningen ökar körtimmarna mycket, säger han.
Dahlblom har gått ekokursen och planerat att ställa om. Men på grund av politiken har beslutet inte fattats.
– Skulle det vara möjligt att ha en del av odlingen som ekologisk tror jag fler skulle våga ställa om gradvis. Men nu är det inte möjligt i Finland att dela upp gården i både konventionell och ekologisk odling och det är dumt. Det är för mycket politik med i bilden som det är nu, menar han.
Politiken för kortsiktig
Politiken – den ofta mycket kortsiktiga när det gäller jordbruk – sätter käppar i hjulen för producenterna, konstaterar Dahlblom.
– Skulle jordbruket vara lönsammare vore det inga problem med snabbare kast. Skulle vi få ett pris som innebär att vi kan betala investeringar på fem år så vore det helt okej med stora förändringar vart femte år. Men som det är nu fungerar det inte med snabba kast i jordbruket som har stora eftersläpningar gällande investeringarna.
Tillbaka till den kommande odlingssäsongen. Båda poängterar att alla jordbrukare nu måste fatta egna beslut utifrån gårdens förutsättningar.
Men viktiga åtgärder för alla blir att minska på körtimmarna för att få ner bränslekostnaderna och bättre planera gödslingen.
– Till exempel att gå in för tidiga spannmålssorter kan minska på torktimmarna på hösten. Finns det pengar på kontot kanske en del satsar på att förbättra markstrukturen på vissa skiften och det blir säkert också gjort en del täckdikningar i sommar. Men det är är upp till var och en och det viktiga nu är att vi blickar framåt i positiv anda i stället för att bara se mörker.
– Det kommer att vända på sikt, säger de.