EU kvalificerad majoritet av EU:s medlemsländer i ministerrådet ställer sig bakom kommissionens planer att godkänna den gröna gentekniken. Det framgår av en omröstning i EU:s ständiga kommitté.
Ministerrådet har därmed nått en överenskommelse om nya genomiska tekniker, så kallade NGT eller populärt uttryckt gensaxen. Det öppnar vägen för trilogförhandlingarna mellan EU:s institutioner. I praktiken godkände en majoritet i rådet det polska ordförandeskapets förslag. Därmed får ordförandelandet Polen mandat att inleda trepartsförhandlingar med Europaparlamentet och EU-kommissionen.
Kommissionen föreslog redan för två år sedan att vissa genomiskt modifierade grödor skulle få undantas från EU:s GMO-lagstiftning för att främja innovation inom jordbruket.
EU-parlamentet kom fram till sin nuvarande position under våren 2024 och EU:s ministerråd har nu enats om en motsvarande position.
Nästa steg blir trilogförhandlingar mellan det polska ordförandeskapet, som representerar ministerrådet i förhandlingarna, EU-parlamentet och EU-kommissionen.
Fler EU-länder backar upp modellen
Efter en överenskommelse i de påföljande trilogförhandlingarna ska förslaget godkännas av Europaparlamentet och EU:s medlemsländer i ministerrådet. Därefter kan planerna införas i EU-ländernas nationella lagstiftning.
Sex EU-länder avvisade förslaget, bland dem Österrike och Ungern. Tyskland och Bulgarien avstod från att rösta. De återstående 19 länderna betecknas som förespråkare för ett positivt beslut.
Ifrågavarande 19 EU-länder representerar nästan 69 procent av EU:s totala befolkning, vilket är nästan fyra procent över den obligatoriska kvoten på minst 65 procent.
Innehållet i dokumentet skiljer sig enligt uppgift endast minimalt från den version som tidigare lades fram av det spanska EU-ordförandeskapet för ett år sedan.
Medlemsländerna vill enligt uppgift ändra några punkter i EU-kommissionens ursprungliga förslag från sommaren 2023. Förändringarna gäller mest obligatorisk information om tillgång till patentinformation.
Herbicidresistenta växter hamnar i NGT 2-kategorin
Medlemsländerna får förbjuda odling av växter av NGT 2-kategorin på sitt territorium (opt-out-regeln) eller vidta åtgärder för att säkerställa samexistens mellan NGT 2-grödor och konventionell odling utan GMO.
Ifrågavarande föreskrifter torde knappast spela någon roll. De flesta NGT-grödor kommer att klassas i kategori 1, där inget godkännande längre krävs, då de i praktiken motsvarar konventionell förädling.
Nytt är också att NGT-växter med herbicidresistens automatiskt hamnar i kategori 2. Vidare ska EU-kommissionen presentera en rapport om effekterna av NGT-patent i ett tidigare skede än planerat.
Detta ska påskynda en snabbare lansering av ifrågavarande sorter på marknaden. För detta ändamål hade EU-kommissionen föreslagit en avsevärd förenkling av godkännandeprocessen.
Enligt lagförslaget ska komplexa miljöriskbedömningar och spårbarhetskrav i stort sett utgå, med undantag för ekologisk odling. Den största stridspunkten har gällt EU-patent på sorter som härrör från ny genteknik.
Tysklands avgående jordbruksminister Cem Özdemir (De gröna) hade varnat för att stora växtodlingar kunde säkra möjliga patent, medan medelstora utsädesproducenter riskerar bli utanför.
Parlamentet ska säga sitt
Ett kompromissförslag från det polska ordförandeskapet föreslår en databas där patent på genetiskt modifierade frön ska deponeras. Detta är avsett att minska risken för fröproducenter att oavsiktligt kränka skyddade patent.
EU-parlamentet instämde redan för ett år sedan om en uppmjukning av genteknikreglerna, men efterlyste i sammanhanget ett generellt patentförbud på genetiskt modifierade sorter.
Trepartsförhandlingar med EU-parlamentet, rådet och kommissionen kan nu inledas med kort varsel. Ett år efter ikraftträdandet ska EU-kommissionen presentera en studie om förändringens konsekvenser,
Bland annat ska inverkan följas upp med avseende på tillgången på utsäde för gårdarna och konkurrenskraften för EU:s växtförädlingssektor. Studien ska också visa hur uppfödare kan få tillgång till patenterade NGT-växter.
Förhandlingarna mellan parlamentet och medlemsländerna kommer sannolikt att dröja flera månader eftersom ståndpunkterna fortfarande ligger långt ifrån varandra.
Enligt diplomater var majoriteten bland de 27 EU-länderna också knapp då beslutet fattades senaste fredag. Debatten fortsätter med säkerhet när rådet beslutar om sin ståndpunkt och parlamentet kräver eftergifter.