Andelsmejeriet Maitomaa, som är verksamt i östra delen av landet, är det andra mejeriet i Europa som har fått Welfare Quality®-certifikatet. Cheesemaker Juustoportti fick certifikatet som det första. Maitomaas leverantörer och ägare är totalt cirka 180 och den årliga invägningsmängden 75 miljoner liter.
– Vår VD tog upp Welfare Quality® på ett möte, säger mjölkproducent Jaana Häkkinen, som också är styrelseledamot i Maitomaa. Hon och hennes man Juha Häkkinen har sin mjölkproduktion på Korkeamäki gård i Kangasniemi mellan Sankt Michel och Jyväskylä.
– Det var inte helt nytt för mig, jag har följt litet med läget och ställt mig själv frågan, när Welfare Quality® skulle komma till mejerierna i Finland, säger Jaana Häkkinen. I alla fall backade jag helhjärtat upp idén från början. Vi skulle försöka med några pilotgårdar och sedan besluta om en fortsättning.
Får ersättning för djurens välmående
Jaana och Juha Häkkinen har valt nästan alla åtgärder inom ersättningssystemet för djurens välmående.
– Det enda som vi inte kan förverkliga är en rastgård utomhus för de producerande mjölkkorna, säger de. Terrängen på den sidan av ladugården där mjölkkorna har sin avdelning är helt enkelt för backig.
Men korna kan komma ut under den tid de är i sin, så det är inte så att de stannar inne resten av sitt liv när de kalvat första gången och ska börja producera.
– När vi tittade på kriterierna för Welfare Quality® kom vi ganska snabbt fram till att vi lever upp till många av dem redan när vi är med i ersättningssystemet för djurens välmående, säger Juha.
Enligt Maitomaas verkställande direktör Mikko Sairanen är konsumenterna allt mer medvetna om produktionsförhållandena inom jordbruket, men det är få som har en överblick. Detta gäller speciellt djurens skötsel och levnadsförhållanden.
– Idag är det komplicerat att komma alla förfrågningar och påståenden om mjölk och mjölkproduktion till mötes, säger han. Welfare Quality® erbjuder emellertid ett omfattande och internationellt verktyg som gör att vi inför konsumenterna kan hänvisa till en oberoende auditering över hur verkligheten på en gård ser ut. Dessutom är den internationella jämförelsen till fördel för den finländska mjölkproduktionen.
Varken mer eller mindre EU-kontroll!
Jaana och Juha Häkkinens gård var bland de gårdar som valdes att delta i pilotprojektet. Det gick dock inte precis som på räls att få alla levererande mjölkproducenter övertalade:
– Det var viktigt att övertyga kollegerna om att det inte är frågan om fler granskningar på gården. Många är trötta på kontrollbesöken, men det här är något helt annat. Systemet är inte heller förpliktande, det är baserat på rekommendationer.
Det betyder naturligtvis också att man inte kan räkna med att kontrollen minskar, fastän gården har certifikatet Welfare Quality®.
Jaana anser att myndigheternas kontroll fungerar sakligt i dag inom gårdens område, men det har inte alltid varit fallet.– Och det finns mycket att förbättra på flera andra håll i landet när det gäller övervakningen, tillfogar hon.
Då pilotprojektet var färdigt och man beslöt att fortsätta, auditerades de övriga gårdarna under ett drygt halvår, från första december till en bit in på juni i år.
Senaste sommar var alla leverantörer certifierade, varav knappt 73 procent, inklusive Korkeamäki, godkändes som framgångsrika och 27 procent godkändes.
”Vitsorden” är särskilt framgångsrik, framgångsrik, godkänd och icke godkänd.
Inledningsvis besökte Jaana och Juha auditören Essi Wallenius från företaget Armenta Benessi för en diskussion.
– Vi berättade om gården, hur stor den är och om våra djur, till exempel om vi avhornar kalvarna genom att bränna dem, och hur det i så fall går till och hur vi bedövar dem.
Senare besökte auditören gården.
– Det tog fyra timmar att auditera hela gården. Vi gick igenom allt.
Djurens beteendemönster är utgångspunkten
De flesta kriterierna i Welfare Quality®, cirka sextio procent, är baserade på djurens beteende. Dessa kallas djurbaserade indikatorer i motsats till de resursbaserade indikatorerna. Med de senare avser man närmast investeringar i utrustningen och liknande, till exempel gummimattor på golv och liggplatser.
En slutsats är att de resursbaserade indikatorerna inte hjälper någonting om inte djuren mår bra, vilket man alltså kan följa med genom att granska deras beteende. Å andra sidan är vissa resursbaserade indikatorer mycket viktiga, till exempel kontinuerlig tillgång till dricksvatten.
– Auditören tittade noga på hur djuren beter sig, berättar Jaana Häkkinen. Närmar de sig till exempel människor eller håller de sig på avstånd? Hur är de mot varandra?
Byggnader och inredning granskades naturligtvis också under auditeringen, men auditören gick inte omkring med måttband.
– Det var faktiskt mycket lärorikt, säger Jaana och Juha. Något helt annat än kontrollbesöken. Det är intressant att försöka titta på produktionen och livet på gården med kons ögon. Till exempel märkte vi att det fanns en grupp gamla holsteinkor för sig själva i ladugården och när de andra korna närmade sig blev de bortknuffade.
Självutnämnd ledarko
Under auditeringen noterade man också en ko som hade utsett sig själv till ledare och som kommenderade omkring med de andra.
– Vi hade inte märkt det tidigare, eftersom den betedde sig snällt när vi var i närheten, men auditören märkte det när hon var ensam med korna. Vi flyttade kon till en annan grupp och efter det lugnade den ner sig. Under alla omständigheter har vi lärt oss att titta på besättningen med nya ögon och nu försöker vi mer intensivt än förr att hitta orsaken när en ko beter sig konstigt.
Under auditeringen kom det också fram att det fanns några små problem med kornas klövar. Det fanns märken på klövarna av samma storlek som ett 1-euromynt.
– Vi hade inte ens kommit att tänka på att sådant skulle kunna förekomma, eftersom det inte fanns något att märka på kornas gång eller deras beteende. Vi har haft kutterspån som strö, men vi bytte sedan till mindre spån och märkena försvann.
När man väl är med i certifieringen är det auditering vart femte år.
– Vi riktigt väntar på att nästa auditering blir av, för vi vill bli ännu bättre. Vi tar det som en utmaning, men också som en hjärtefråga och en hederssak.
Något ger fler poäng
Poängen i Welfare Quality® ges för många olika åtgärder som gården har vidtagit eller för förbättringar som den har genomfört. Vissa ger mer poäng än andra.
Bland dem som ger mest är att djuren har konstant tillgång till dricksvatten och foder och att de inte har skador eller utsätts för smärta. Det innebär till exempel att man bedövar kalvarna när de ska avhornas. De får också smärtstillande medel några veckor efter ingreppet.
– För oss är bedövning och smärtstillande medel en fullständig självklarhet, säger Juha.
Nu föds emellertid fler och fler holsteinkalvar utan horn, det finns kanske en möjlighet att minska avhorningen i framtiden.
– Det är ganska intressant att se hur de andra djuren väjer för henne. Hon behöver inte ens visa att hon är en sorts auktoritet, det kommer helt av sig självt, säger Jaana och Juha Häkkinen.
Hoppas mejeriet marknadsför
Något tillägg till mjölkpriset har mejeriet inte ännu beslutat om, och Jaana låter förstå att prissättningen i framtiden beror på om Maitomaa kan dra marknadsfördelar av certifieringen.
– Den stora frågan är givetvis om konsumenterna förstår att vi faktiskt gör något för att djuren ska må bra. Det har gått ganska snabbt från de första diskussionerna till att certifieringen nu är i kraft, men nu hoppas de enskilda producenterna naturligtvis att mejeriet kommer att marknadsföra oss och våra certifikat. Det är nödvändigt att vi får upp efterfrågan. Vi hade planer på att utvidga här på gården, men dem har vi lagt på hyllan tills vidare. När marknaden åter frågar efter mer mjölk gör vi ett nytt försök.
Jaana och Juha lyckades i varje fall producera på plus i fjol. Intäkterna är cirka 1,5 cent per kilo mjölk.
– Redan med en cent till kunde vi investera mer och det skulle också ge möjligheter att satsa mer på djurvälfärden.