En teknikintresserad odlare lade grunden till Dataväxt Ab som levererar verktyg för jordbruket. Man ska ändå inte bli slav under tekniken, konstaterar försäljningsansvarige Mattias Andersson.
I början av 1990-talet önskade sig odlaren Torbjörn Djupmarker i Sverige ett växtodlingsprogram som utgick från odlarens perspektiv. Han hittade inget så han programmerade ett själv. 1995 installerade han ett skördekarteringssystem med gps i sin tröska. Året senare grundades Dataväxt Ab.
I dag har företaget ett 40-tal anställda. Det erbjuder lösningar för bland annat skörde- och markkartering, ekonomiuppföljning, väderstationer, satellituppföljning av tillväxten samt automatstyrning av fordonen. Och all information når man via en app i telefonen.
Hjärtat finns vid Hedåkers säteri i Grästorp, 10 mil nordost om Göteborg. Vid tre brukningsenheter odlar man på 670 hektar, samtidigt som man testar odlingsmetoder och utvecklar Dataväxt produkter.
– Det är vår lilla lekplats, konstaterar försäljningsansvarige Mattias Andersson när han besöker precisionsodlingsevenemanget ”Täsmäviljelyfoorumi” i Salo i mars.
Knepigt locka programmerare
Vid Hedåker jobbar Dataväxts personal nära de som arbetar på gården. Men det är inte helt lätt att ha ett programvaruföretag ute på landsbygden, säger Andersson.
– Det är svårt att få programmerare att jobba på landet. De vill bo i Göteborg. Men vår personal har nästan alltid någon koppling till lantbruket. Nästan hälften har egen gård.
Andersson beskriver Dataväxts utveckling så att man i tio år jobbade med växtodlingsprogram, sedan i tio år med gps-system. Nu kombinerar man de två till en helhet.
Odlandet kommer alltid att vara en utomhussport, konstaterar han, där marken, dess näring och vattnet är själva grunden. Men med teknikens hjälp kan man nå bättre resultat.
Han nämner karteringen som exempel.
– Historiskt sett har vi kanske vetat var på fältet det tidigare odlats potatis och var det varit bättre att odla vall. I dagens rationella jordbruk har vi tagit bort mycket av den kunskapen, men det är den vi nu ska utnyttja.
Satellitkoll
I Dataväxt system Cropsat kan odlaren via satellitbilder följa med grödornas utveckling och vilka effekter en förändring i till exempel gödslandet får.
På Hedåker använder man Yaras N-sensor för att precisionssprida kväve enligt hur det växer.
– Vi lägger en grundgiva, sedan delar vi gärna upp det i många mindre körningar för att ta tillvara det årets skördepotential. År 2018 tänkte vi att vi skulle lägga ut 30 kg kväve per hektar, men på grund av torkan lade vi bara ut 2 kg och kom ändå rätt. Det är ett sätt att använda tekniken för att få maximal skörd det året. I fjol kunde vi i stället gödsla fem gånger på många fält.
Lantbruket är ett ständigt lärande och att göra saker lite annorlunda än föregående år, säger Andersson. Varierar man utsädesmängden, och sedan går ut och räknar plantorna för att se hur det gått, är det behändigt att automatiskt ha all information om sådden i telefonen.
Men det gäller ändå inte att bli slav under tekniken.
– Vi har väderstationer på alla tre gårdar som också mäter jordtemperaturen. Men vi har ett begränsat tidsfönster att så, och då kan vi inte styras av temperaturen. Informationen är ändå bra att ha när vi analyserar resultatet efteråt.
Fasta körspår = pengar
På Hedåkers odlingar används disciplinerad körning i fasta körspår med autostyrning, så kallad CTF. Andersson säger att det finns fullt med gårdar i Sverige där man kör kors och tvärs – under tröskning, jordbearbetning och sådd – så att man kör på 95 % av ytan, med ojämn markpackning som följd.
– Genom att bara köra på 10 procent av fältet har vi en skördeökning på 12-15 procent i vissa försök. Det ger 800 kronor extra per hektar.
Då Dataväxt i dag är delägt av Lantmännen har man en fot också i Finland, med en anställd – Johan Staffas med bas i Österbotten. Man är redo att anställa ett par till, gärna på axeln Helsingfors–Åbo.
Växtodlingsprogrammet är inte lanserat här, eftersom det måste skräddarsys till nationella regler. Men man säljer kvävesensorn och Trimbles autostyrning, samt Dataväxt system Logmaster som gör det möjligt att i appen se position och motordata för gårdens alla maskiner.
– På bränslekartan kan man se om det går tyngre på någon viss del av fältet. Då kan man fundera om man kanske borde strukturkalka där. Vi kan följa transporterna mellan våra tre gårdar och se vad de kostar, och eftersom systemet finns i alla fordon kan man i realtid till exempel se var följevagnen är.