Växtförädling med gensaxen går inte utan tillstånd, säger EU-domstolen. Men kluriga danska växtförädlare har hittat en laglig genväg. De låter forskarna söka upp lämpliga gener med gensaxen. Själva korsningen sker med konventionella metoder.
Metoden ska praktiseras i samarbete mellan universiteten och utsädesföretagen, skriver tidningen Ingeniøren. Forskare vid Aarhus och Köpenhamns universitet ska med hjälp av gensaxen söka fram lovande gener för lämpliga ändamål med Crispr-Cas9-teknologin.
Resultatet kommuniceras till utsädesindustrins fyra samarbetspartner Sejet Planteforædling, Nordic Seed, fröproducenten DLF och Danespo, som kan ta del av forskarnas kunskaper.
Forskningsprojektet heter ReTraQue som står för Resistance-Traits-Quality. Den danska Innovationsfonden stöder idén med 30 miljoner danska kronor, drygt 4 miljoner euro. Fröföretagen fyller på med ytterligare 12 miljoner kronor (1,6 miljoner euro).
Det är ett tidsödande jobb att utveckla en ny växtsort. Förädlarna måste söka fram lämpliga utgångssorter som har den eftersträvade resistensen. Därefter korsas växterna. Processen kan ta mer än tio år i anspråk och lyckas inte alltid.
Nu vill danskarna pröva en enklare och snabbare metod att söka bestämda gener. De eftertraktade generna går att söka upp med hjälp av Crispr-Cas9-teknologin som isolerar mutationerna.
Mutationer uppstår helt tillfälligt i växtens genetik. Det kräver mycket tid och tålamod att finna de bästa mutationerna. Nu undersöker man möjligheten att hjälpa förädlarna att genast från början ta fram de önskade mutationerna med Crispr-Cas9.
Själva gensaxen hanteras av universitetsforskarna, som exakt kan isolera en gen med en egenskap som kan vara intressant för företagen. På det sättet skapas en genväg som sparar tre eller fyra år för växtförädlarna.
Metoden ska framför allt vinna tid inom utvecklingen av nya och lovande sorter. Men projektet främjar samtidigt den danska forskningens kunskap inom teknologin. Om EU i något skede tillåter gensaxen, har Danmark redan ett försprång.