Med hjälp av fodertillsatsen Boaver har det blivit möjligt att reducera kornas metanutsläpp en tredjedel. Men forskare vid Aarhus Universitet i Danmark tror att metanutsläppen från kor kan sänkas med upp till hälften fram till 2030.
Vid Aarhus Universitet i Foulum pågår ett fyraårigt forskningsprojekt som söker lösningar på en av mjölkproduktionens kanske viktigaste utmaningar just nu. Det skriver organisationen Landbrug&Fødevarer i en artikel på sin hemsida.
Forskaren Peter Lund och hans kolleger genomför ett fyraårigt forskningsprojekt där de bland annat testar doseringen av fodertillsatsen Boaver hos korna i universitetets försöksgård. Målet är att finna den optimala doseringen för danska kor.
Forskarna har redan skaffat en stor mängd erfarenhet och fakta på området. Institutionen har till och med givit ut en guide till danska mjölkproducenter med rekommendationer om dosering och beräkningar av metanreduceringen för varje enskild gård.
Proceduren styrs i våmmen
Nu har forskningsprojektet fördjupats ytterligare. Forskarna försöker närmare utreda det komplicerade mikrobiologiska samspelet som styr metanproduktionen i våmmen. Projektet ska vara slutfört 2027.
De danska forskarna samarbetar med andra liknande danska forskningsprogram men samlar parallellt kunskap från utlandet som ska bidra till ytterligare information om hur metanbildningen kan sänkas.
Peter Lund tror att det blir möjligt att reducera kornas metanutsläpp med omkring 50 procent fram till 2030. Parallellt med arbetet i försöksladugårdarna i Foulum har ett pilotprojekt arrangerats för ett 30-tal Arla-bönder i Danmark, Sverige och Tyskland.
Inom ramen för projektet testas Boaver på 10.000 mjölkkor. Detta ska resultera i praktiska erfarenheter om hanteringen av tillsatsen på gårdarna. Nu vill forskarna gå vidare med genetiska undersökningar.
Från tidigare projekt vet forskarna att det går att avla fram kor som släpper ut mindre metan än genomsnittet. Erfarenheterna visar att utsläppen går att sänka med omkring en procent per år med hjälp av avel.
Lund medger att det kanske inte låter särskilt mycket men å andra sidan handlar det om en kontinuerlig reduktion. Skillnaden är uppenbar. Man har noterat skillnader i metanutsläpp på upp till 20 procent mellan kor med hög och låg metanproduktion.
Under det senaste projektskedet tittar forskarna noga på metanproduktionen hos olika kor. Det gäller att få svar på viktiga frågeställningar. Varför producerar vissa kor mer metan än andra? Varför skiljer sig effekten av Boaver mellan olika koindivider?
Djupdyker i kons biologi
Preliminärt utgår forskarna från att kor med låga metanhalter svarar bättre på tillsatsen, jämfört med sina gelikar. Det nya projektet kommer att borra djupare i kons biologi än de tidigare projekten.
Enligt Peter Lund dyker forskarna bokstavligen ner i våmmen hos de första kokalvarna för att kolla hur systemet fungerar. Vad händer med bakterierna? Producerar mikroberna andra proteiner? Finns det samband mellan mikroberna och kons reaktion på tillsatser?
Än så länge är det svårt att förutse vilka konkreta resultat man når med det aktuella forskningsprojektet. Peter Lund tvivlar emellertid inte på att forskarna de kommande åren ska lyckas sänka kornas metanproduktion ytterligare.
Både i Danmark och utomlands utvecklas nya metoder och kunskapen om kons matsmältning har ökat generellt. Min gissning är att forskarna kan minska kornas metanutsläpp med hälften fram till 2030, fastställer Peter Lund.