Alla nyheter
Opinion

Dansk skatt på utsläppen från lantbrukets husdjur är stor principiell förändring

SLC - Staffan Pehrman

TEXT: Staffan Pehrman

staffan.pehrman@slc.fi

Danmark kommer sannolikt att bli det första landet i världen som börjar beskatta utsläpp från lantbrukets husdjur. Det här leder nödvändigtvis inte till någon större ekonomisk börda för landets lantbrukare i nuläget, men nog en stor principiell förändring. Skatten ingår i ett lagpaket som också innefattar återställning av en förhållandevis stor del av Danmarks jordbruksmark.

En dansk skalle är ett fult trick i slagsmål. Det hävdas att danska sjömän slog varandra genom att skalla varandra. I Danmark säger man också dansk skalle eller københavnsk skalle, i varje fall har man gjort det. I modernt språkbruk används uttrycket dansk skalle de facto betydligt oftare i svenskan. Det historiska lagpaket som den danska riksdagen börjar behandla efter sommarpausen riskerar att bli någonting av en dansk skalle och få stora principiella konsekvenser för hur man ser på utsläppen från lantbrukets husdjur, i Danmark men på sikt också i andra EU-länder. Det handlar helt enkelt om världens första miljöskatt på lantbrukets husdjur och skatten införs 2030.

Lagpaketet, som kallas grön trepart, är nu klart för att klubbas igenom efter månader av förhandlingar. Förutom miljöskatten på lantbrukets husdjur innehåller lagpaketet också återställande av jordbruksmark. En enorm del av landets jordbruksmark ska bli skog fram till 2045. Dessutom ska en stor andel av lantbruksmarkerna översvämmas och återställas fram till 2030. Totalt handlar det om 390.000 hektar, en yta större än Danmarks näststörsta ö Fyn. ”Det kommer att förändra landskapet i Danmark”, säger Landbrug & Fødevarers klimatchef Hans Roust Thysen.

De flesta rösterna som hörs kring paketet är positiva. Lantbrukarna är relativt nöjda, eftersom de inte åker på någon större ekonomisk smäll. Staten betalar för marken som ska återställas, en stor del av det bygger på frivillighet. Och det ska vara möjligt att kringgå utsläppsavgiften genom att införa klimatåtgärder. ”Idéen med avtalet är att utveckla produktionens utsläppsreducering, inte avveckla lantbruket”, säger Thysen. De som talar för miljön är rätt så nöjda, eftersom paketet innebär goda nyheter för klimatet och havsmiljön. ”Det handlar om planterandet av skog, biodiversitet, skydd av dricksvatten och reduktion av kväveutsläpp”, säger Thysen. När en stor del av de havsnära jordbruksmarkerna nu ska återställas förväntas havsmiljön blir bättre.

Den gröna treparten är resultatet av förhandlingar som främst har förts av staten och intresseorganisationer för miljön, livsmedelsindustrin samt lantbruket. Men det finns flera röster som har blivit hörda, och det finns också en stor privat bidragsgivare. Fonden Novo Nordisk, som förvaltar läkemedelsföretaget med samma namn, har ingått ett principavtal om att bidra med tio miljarder danska kronor till återställandet av lantbruksmark. Det motsvarar drygt 1,3 miljarder euro.

Utsläppsskatten på lantbrukets husdjur påverkar främst de som har uttryckligen nötkreatur. Nötkreatur släpper som bekant ut en del metan. Avgiften kommer i praktiken att kretsa kring 64 euro per ko per år från och med 2030 och 120 euro från och med 2035. I den här beräkningen antas det att en ko släpper ut motsvarigheten av fyra ton koldioxid per år. Men som det ser ut i dag kommer lantbrukarna slippa betala avgiften, om de lyckas få ned boskapens utsläpp med 40 procent.

Danmark är en stor exportör av kött och just det har det riktats kritik mot i det här sammanhanget. En del danskar anser att man nu borde tagit chansen och inlett en strukturell omställning mot ett mera växtbaserat lantbruk, där de danska lantbrukarna producerar färre djur och mera mat direkt för människokonsumtion. Det har också riktats kritik mot hur stor notan blev för staten. Samtidigt är det svårt att se hur en kompromiss mellan miljön och lantbruket hade varit möjlig utan det. 40 miljarder danska kronor, 50 miljarder om man räknar med ett tillhörande initiativ om pyrolys för att binda koldioxid. Det blir mer än tusen euro per dansk, eller dansk skalle om man så vill. Det kommer att bli oerhört intressant att följa med hur det går med den danska skatten på utsläppen från lantbrukets husdjur och vilka eventuella följer det här får i andra EU-länder.