De danska politikerna, näringslivet och jordbruket har nått en överenskommelse om en klimatskatt på jordbrukets CO2-utsläpp. Målet är ett ”grönare” Danmark med mer natur och skog.
Efter fem månader av förhandlingar lyckades den danska regeringen enas om en grön politik som enar såväl jordbruket, industrin som naturskyddet om ett grönt avtal över hela linjen.
Politikerna har fått det danska parlamentet med i projektet i form av en bred överenskommelse. Avtalet är nu officiellt sjösatt, jämte världens första CO2-avgift för jordbruket.
Billigt blir programmet "Grøn Trepart" inte. Regeringen kalkylerar med 43 miljarder danska kronor, eller drygt 5,7 miljarder euro. Men så är projektet också ”mega mega” stort, enligt trepartsministern Jeppe Buus (S).
Grön trepart
Den gröna treparten är en bred överenskommelse mellan Danmarks politiker och intresseorganisationer med förhoppningen att minska klimatförändringarnas skadliga inverkan.
Den gröna treparten består av regeringen, Landbrug & Födevarer, Danmarks Naturfredningsforening, Fødevareforbundet NNF, Dansk Metal, Dansk Industri och Kommunernes Landsforening.
Regeringen representeres av ekonomiministeriet, skatteministeriet, miljöministeriet, klimat-, energi- och försörjningsministeriet samt ministeriet för jordbruk, livsmedel och fiskeri.
Vi blir det första landet i världen som inför en CO2-skatt på lantbruk, sade den danska klimat- och energiministern Lars Aagaard efter mötet. Enligt ministern understryker detta politikernas vilja att agera.
Den nya skatten ska år 2030 uppgå till 300 danska kronor (40,22 euro) per ton utsläppt koldioxid. Fem år senare ska skatten höjas till 750 kronor per ton. Men skatten kombineras med ett grundavdrag på 60 procent.
Tack vare avdraget blir de faktiska skattesatserna för jordbrukare betydligt lägre. Initiativet förutsätter emellertid att Tyskland och Sverige följer exemplet. Om inte, måste Danmark pruta på sina ambitioner.
Danskarna är emellertid optimister. Danmarks ekonomiminister Stephanie Lose betecknar det som osannolikt att grannländerna skulle strejka. Både Tyskland och Sverige är bundna till EU:s ramdirektiv för vatten.
Åtgärderna ska på sikt förändra påverkan av klimatförändringarna och rädda den marina miljön. Danskarna vill därmed förhindra skador på bland annat natur, vattendrag och livsmedelsproduktion.
Bönderna är involverade
Jordbruksorganisationen Landbrug & Fødevarer var med om att förhandla fram den gröna treparten i ett tidigt skede. Bondeledaren Søren Søndergaard betecknar överenskommelsen som en viktig framgång.
Bland de viktigaste huvudpunkterna i avtalet kan noteras att stora markområden ska läggas om. Omvandlingarna ska garantera tillgång till mer natur och mer skog.
Danmarks bönder ska bidra med en CO2-skatt från 2030. Kväveutsläppen ska sänkas årligen med 13.780 ton från 2027. En klimatskatt ska bidra till att omvandla jordbruksmark till natur.
Härnäst ska danskarna försöka övertyga grannländerna Sverige och Tyskland att ansluta sig till de gemensamma målen för kväveutsläpp. Om planen inte fungerar, kan Danmark tvingas backa från sina ambitioner.